Det konstaterar forskare vid Northwestern University i USA efter att ha analyserat hur hälsan och den ekonomiska situationen förändrades över tid för fler än 8 700 personer.
"Att förlora sina livs besparingar har en mycket märkbar effekt på hälsan på sikt", säger artikelns huvudförfattare, Lindsay Pool, assisterande professor i förebyggande medicin, i ett pressmeddelande.
Vid studiens början var deltagarna mellan 51 och 61 år gamla och deras ekonomi granskades vartannat år mellan 1994 och 2014.
Det visade sig att var fjärde person upplevde något av en ekonomisk härdsmälta under den aktuella tidsperioden. Det var betydligt fler än vad forskarna först trodde. Men det var inte bara i samband med finanskraschen, som tog sin början 2007, som folk förlorade sina pengar. Så skedde under hela 20-årsperioden, skriver forskarna.
Och att plötsligt förlora sina besparingar är ingen hälsokur direkt. Tvärtom. För det visar sig att personer som under en tvåårsperiod förlorar 75 procent eller mer av sina besparingar löper en 50-procentig ökad risk att dö under de närmaste 20 åren, jämfört med personer som inte gör det. Faktum är att det nästan är lika dåligt för hälsan att förlora sina besparingar som att aldrig ha haft några över huvud taget. För personer som aldrig hade ackumulerat någon förmögenhet var riskökningen 67 procent.
"Det var nog det mest förvånande, att det nästan är lika dåligt för hälsan att ha haft en förmögenhet, men förlorat den, som det är att aldrig haft någon alls", säger Lindsay Pool, vars forskning publiceras i tidskriften Jama.
Tidigare forskning har visat att ens personliga ekonomi och hälsan, åtminstone till viss del, går hand i hand. Ju bättre ekonomi, desto bättre hälsa. Exempelvis visar analyser av finanskraschen 2007 att personer som förlorar pengar oftare drabbas av depression, högt blodtryck och andra sjukdomstillstånd.
Fakta
Inte bara pengar påverkar
Det är ett välkänt faktum att så kallade socioekonomiska faktorer, till vilka utbildning och ekonomi hör, har stor påverkan på hälsan och risken att dö i förtid. Framför allt till utbildning finns ett starkt samband. Exakt vad det beror på vet man inte, men forskning visar att utbildning påverkar inte bara risken att drabbas, utan också sannolikheten att man söker och får rätt vård i tid, där personer med en eftergymnasial utbildning har en klar fördel jämfört med personer med bara grundskola i bagaget.