Efter höstens upprop #metoo där tiotusentals personer vittnade om sexuella trakasserier och övergrepp på svenska arbetsplatser, även inom universitets- och högskolesektorn, startar nu Lunds universitet ett forskningsbaserat projekt i syfte att stärka det förebyggande arbetet för att förhindra sexuella trakasserier.

Sexuella trakasserier är ett komplext problem och kräver därför insatser på flera nivåer som grundas på faktiska behov och kunskap. Ofta handlar det om maktmissbruk. Inom universitetsvärlden är hierarkier och maktförhållanden ofta av formell natur, som till exempel mellan studenter och lärare, forskarstuderande och handledare samt mellan chefer och anställda.

I förebyggande arbete mot sexuella trakasserier måste man också ta hänsyn till andra faktorer som kön, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Ojämna maktförhållanden kan leda till att trakasserier och sexuella trakasserier inte uppmärksammas och anmäls av rädsla för en negativ inverkan på arbetssituationen, studieresultat eller karriärmöjligheter.

#metoo synliggjorde den tystnadskultur som ofta omgärdar sexuella trakasserier och övergrepp. Lunds universitet behöver därför veta mer om hur denna kultur ser ut för att kunna identifiera och införa nya arbetssätt.

Kunskapen är begränsad kring förekomsten av sexuella trakasserier inom universitetsvärlden. Ett av problemen är att sexuella trakasserier inte har definierats på samma sätt genom de frågor som ställts i olika studier.

En enkätstudie som genomfördes vid medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet år 2002 undersökte hur vanligt det är med sexuella trakasserier bland studenter på grund- och forskarutbildningsnivå. 22 procent uppgav att de blivit utsatta. En annan enkätstudie bland forskarstuderande vid Umeå universitet, också den gjord 2002, visade att 12 procent av kvinnliga forskarstuderande hade blivit utsatta för sexuella trakasserier under sin utbildning.

Vi vill ta reda på hur det ser ut vid Lunds universitet. Det projekt som nu drar igång sker i flera etapper, från våren 2018 till och med 2020. Projektgruppen består av forskare med kompetens inom juridik, arbetsmiljö, psykologi och sexuell hälsa. Ett första steg i projektet är att lyssna på de erfarenheter som anställda och studenter vid Lunds universitet har. Hur ser situationen ut idag och hur trygg upplevs arbets- och studiemiljön? I vilka miljöer ökar risken för att sexuella trakasserier uppstår?

Projektet inleds med individuella intervjuer och diskussioner i fokusgrupper med anställda och studenter för att förstå mer om rådande maktstrukturer, beroenderelationer, samtalsklimat, normer, förtroendet för organisationen och upplevelser och erfarenheter av sexuella trakasserier.

Analyserna från intervjuerna och diskussionerna i fokusgrupperna kommer sedan att ligga till grund för enkäter till anställda och studenter. Resultatet blir ett kunskapsunderlag för projektgruppens förslag på vad som behöver göras för att universitetets förebyggande arbete mot sexuella trakasserier ska stärkas.

Under projektets andra del genomför universitetet utvalda förebyggande åtgärder. Under projektets tredje år utvärderas åtgärderna.

Målet är att projektet bidrar till ökad trygghet, förtroende och tillit bland studenter, doktorander och anställda vid Lunds universitet. Alla har lagstadgad rätt till en trygg arbets- och studiemiljö som är fri från diskriminering och trakasserier. Det systematiskt förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier är och kommer även i fortsättningen att vara en viktig del i arbetsmiljöarbetet vid Lunds universitet.

Torbjörn von Schantz är rektor för Lunds universitet.

Anette Agardh är projektledare och professor i global hälsa.