Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Akutenläkare efter Ivo-kritiken: ”Omvårdnaden blir extremt bristfällig”

Att en patient på akuten trillar av britsen flera gånger är inte ett enstaka fel. Bristande omvårdnad är snarare regel.
Det säger akutenläkaren Ardavan Khoshnood efter Sydsvenskans artikel om kritik från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.

Ardavan Khoshnood är ST-läkare på akutmottagningen i Lund, och fackligt ombud för Mellersta Skånes läkarförbund.Bild: Sandra Henningsson
Ardavan Khoshnood hörde av sig till tidningen efter artikeln om Ivos kritik mot omvårdnaden av en man som flera gånger föll från britsen på akutmottagningen.
Läs också Kritik för omvårdnad på akuten – man ramlade av britsen flera gånger
Det är inte så att han inte känner igen problemet. Tvärtom, han möter det varje dag. Akutens sjuksköterskor och undersköterskor har inte en chans.
Tre team i taget jobbar på akuten. I varje team ska det finnas två sjuksköterskor och lika många undersköterskor.
– De är ansvariga för runt tjugo patienter. Läkaren har ordinerat medicin, prover, de kanske ska sätta sond genom näsan. Samtidigt har vi lilla Agda som verkligen behöver kissa och har ringt på knappen i tjugo minuter utan att någon ens har hunnit gå förbi och titta. Då blir det som du skriver i artikeln – omvårdnaden blir extremt bristfällig.
Hur många patienter hade varit rimligt för varje team?
– Mellan åtta och tio stycken.
Hur ofta har ni lagom mängd patienter?
– Det är extremt sällan. Under de senaste åren kan jag inte komma på någon gång vi har haft så få patienter. Vanligtvis ligger vi på runt 20 patienter för varje team.
Läs också ”Ibland kommer politiker hit och säger: Oj!”
Förutom bristande omvårdnad finns det ännu mer allvarliga konsekvenser.
– Till exempel att antibiotikaordinationer kan ta timmar innan de ges. Men detta kommer ofta inte fram, för det är svårt att mäta exakt vilken skada en försenad antibiotikagivning har gett. Det är betydligt lättare att mäta att någon fallit från britsen.
Grundproblemet är brist på vårdplatser på det övriga sjukhuset.
– Det kan ta uppemot 72 timmar innan patienten flyttas från akuten till en avdelning. Det vanligaste är åtta till arton timmar. Även om jag är färdig med patienten så är inte sjuksköterskor och undersköterskor det. Patienten behöver mat, gå på toaletten och tvättas.
– Hade vi kunnat få bort patienterna snabbt hade vi nog klarat oss med den personalen vi har. Men det verkar inte bli så, så då behöver vi fler sjuksköterskor och undersköterskor.
Oskar Hammar är verksamhetschef för akutsjukvården. Han håller med om att situationen på akutmottagningen är pressad.
– Under influensasäsongen och vintern har vi haft en oerhört besvärlig situation, säger han.
Den långsiktiga lösningen är att rekrytera fler sjuksköterskor till vårdavdelningar, för att kunna hålla fler vårdplatser öppna. Den mer kortsiktiga lösningen att stärka upp akutmottagningen med fler sköterskor vill han inte se.
– Det är inte rätt väg att gå att anpassa akutmottagningen till att bli en vårdavdelning. När man konstaterat att en patient behöver plats på vårdavdelning så är det den vården patienten behöver.
Situationen måste lösas med samarbete, inom sjukhuset, med hela regionen och med kommunen som i många fall måste ordna omvårdnad för patienter som är medicinskt färdigbehandlade.
Hur lång tid kommer det att ta innan det blir bättre på akuten?
– Jag kan inte ge dig en hård tidpunkt. Vi jobbar så fort vi kan. Jag känner ansvar inför medarbetare, och inför medborgare att de ska uppleva att akutmottagningen är ett bra ställe att komma till när man behöver det.
Är akuten bra när man behöver den i dag?
– Det tycker jag. Jag är mycket stolt över det mina medarbetare åstadkommer varje dag. Och jag har sjukhusledningens öra i att detta är en utmaning. Det är ett problem som lever hos oss och som vi arbetar med.
Gå till toppen