På onsdag, den 18 april, röstar riksdagen om ett stärkt tjänstemannaansvar. Det behövs för att myndigheter ska fungera bättre, för att stärka medborgarnas förtroende för stat och kommun och för att minska dagens slöseri med skattepengar.

Att tjänstemän idag inte ställs till svars för sina beslut riskerar att urholka människors förtroende för i första hand myndigheter och kommuner och underminera tilliten i samhället.

När människor i Sverige inte följer landets lagar innebär det att de kan fällas för brott. Men när offentligt anställda tjänstemän begår fel, får det sällan några konsekvenser för dem.

De som är skyldiga att betala skatt kontrolleras och de som försöker slinka undan straffas med rätta. Men om en kommun eller myndighet begår grova fel eller slösar med skattebetalarnas pengar är det inte ofta någon ställs till svars. I bästa fall tar medierna upp det.

Sverige hade tidigare ett långtgående tjänstemannaansvar. Men genom en reform som trädde i kraft 1976 urholkades det till den grad att det i praktiken är så gott som avskaffat. Tjänstemän som åsidosätter sina uppgifter kan dömas för tjänstefel. Men det gäller bara vid myndighetsutövning, när en tjänsteman fattat ett beslut som påverkat en enskild person, och leder dessutom sällan till rättslig prövning. Det hanteras istället i interna prövningar hos myndigheternas ansvarsnämnder som till skillnad från domstolsprocesser inte är öppna för allmänheten.

Skattebetalarna driver Slöseriombudsmannen, vars uppgift är att granska hur skattebetalarnas pengar används. Alltför mycket skattepengar slösas bort på grund av felaktiga beslut, dåliga analyser, slarv och ren korruption. Lika illa är att de som är ansvariga för besluten ägnar så lite tid åt att följa upp och granska vad som blivit fel.

Trots att anmälningarna till polisen och olika myndigheter om tjänstefel har ökat kraftigt det senaste decenniet leder inte ens 1 procent av dem till åtal och ännu färre fälls, enligt tidskriften Lag och avtal. Att det är så fick för ett par år sedan justitierådet Thomas Bull att kräva hårdare tag. Men inget har hänt fram till nu när riksdagen ska rösta om ett ökat tjänstemannaansvar.

I spåren av it-skandalen på Transportstyrelsen har ingen rättslig prövning av tjänstefel inletts mot någon av de ansvariga, även om Transportstyrelsens förra generaldirektör Maria Ågren fått ett strafföreläggande för röjande av sekretessbelagd uppgift.

Förra året visade Skattebetalarna i rapporten Minskat slöseri genom återinfört tjänstemannaansvar att systemet för att utkräva ansvar blivit alltför tandlöst och att ett stärkt ansvarsutkrävande från offentliga tjänstemän skulle vara till gagn både för den enskilde och för att bättre slå vakt om allmänhetens intressen.

Sveriges nordiska grannländer har en helt annan syn på relationen mellan tjänstemän och medborgare. Där finns ett ansvarsutkrävande med både straffansvar och disciplinansvar. Finsk lagstiftning går längst med en lång rad brott som enbart gäller snäva kategorier av tjänstemän och två generella straffbestämmelser med påföljder som suspension och avsättning. Norge har ett tjänstemannaansvar som påminner om det finska. Danmark och Island ligger någonstans mittemellan Finland och Sverige.

Hur lagstiftningen kring ett utökat tjänstemannaansvar ska se ut blir en ny regerings uppgift att ta fram efter valet i höst. Men för att säkerställa att frågan ligger högt upp på den nya regeringens dagordning är det viktigt med ett brett stöd i riksdagen redan nu.

Vi uppmanar den regering som bildas efter valet den 9 september att bygga lagstiftningen på fem punkter:

• Återinför de straffrättsliga påföljderna suspension och avsättning.

• Gör tjänstemän ansvariga för att följa reglerna om offentlig upphandling och tillämpa regelverk om hushållning med offentliga medel på tjänstemannanivå.

• Låt offentlig verksamhet och konsumtion vila på vetenskaplig grund.

• Begränsa myndigheters möjlighet att opinionsbilda för skattepengar.

• Inför en skyldighet att rapportera alla former av ersättningsfusk.

Ett återinfört tjänstemannaansvar handlar i första hand inte om att identifiera och hänga ut ansvariga tjänstemän, utan om att lättare kunna reda ut vad som gått fel och återupprätta förtroendet för alla som arbetar i det allmännas tjänst och stärka deras möjlighet att säga nej när medarbetare, chefer eller politiker föreslår onödigt kostnadsdrivande eller olagliga åtgärder. Det blir lättare om tjänstemän kan hänvisa till att felaktigt fattade beslut kan bestraffas.

Ett utvidgat straffrättsligt ansvar för offentligt anställda tjänstemän är en viktig pusselbit för att stärka förtroendet för det offentliga och minska slöseriet med skattebetalarnas pengar.

Christian Ekström är vd för Skattebetalarnas förening.

Johan Gustafsson är chef för Slöseriombudsmannen.