I det antika grekiska dramat betydde episoden, episodeon, bokstavligen dialogpartiet mellan två köravsnitt, oden. Att Lars Norén döper sin nya enaktare till Episod ska nog förstås i det sammanhanget. Men här finns inga förklarande körpartier, bara dialoger som speglar, härmar varandra, repliker som slingor av tomhet och oförmåga. Äktenskapliga gräl har Norén transkriberat många gånger i sin dramatik. Men sällan har ett stycke byggts enbart på grälens outsagda uteslutningar.

Tre par i olika stadier av livet möts på en husvisning. Det äldsta paret (Åsa Persson och Jonas Sjöqvist) ska sälja sitt hus, mannens fädernehem. Bostadskrisen och bostadsbubblan är samtidstypisk grundval, men grälens mekanismer är tidlösa. Ett medelålders (Cecilia Lindqvist och Mitja Sirén) och ett yngre par (Jörgen Thorsson och Elisabeth Wernesjö) kommer på visningen. Kvinnorna är drivande i husköpsplanerna, männen ovilliga. Alla befinner sig på randen till skilsmässa.

Vardagstalets försök till härskartekniker bär hela texten. Den lättigenkännliga typ av irritation som kommer till uttryck i den utmanande frågan: ”Vad är det med dig?!” Språket bär ingen ömsesidig kommunikation. Bara irritation, eller den typ av aggression som den aggressive inte kan redogöra för om tillfrågad. En saknad som riskerar att förvandlas till hat. Den verkligt relationella dialogen uteblir, förvisas till tystnaden. Paren har verkligen inte sagt ”allt som finns att säga och lite till”. De har inte sagt något alls.

Jonas Sjöqvists rollfigur, husförsäljaren, är den enda som blir en aning fördjupad i sin egenhistoria. Han är klassmässigt underlägsen, vill bli bekräftad, respekterad. Symboliseringarna är oftast tysta, som att Åsa Persson står lutad mot väggen med händerna mot den, markerande att rollfiguren vill tränga sig ut i förtvivlan. Någon gång är symboliken utsagd, som när den äldre kvinnan visar mannen några brev hon skrivit för länge sedan, men aldrig skickat till honom. Däri finns förmodligen all hennes längtan, roten till all hennes besvikelse.

Som ofta hos Norén är barnet i centrum trots sin frånvaro. Det yngsta paret väntar sitt första barn. Det medelålders paret grälar om sonens idrottsträning och skolarbete. Det äldre paret är barnlösa, men det antyds något om ett foto; kanske en antydd tragedi och orsaken till kvinnans uppenbara sårighet. Men hennes vädjan förblir ohörd, och historien förblir outsagd.