Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Balansen mellan vetenskap, ekonomi och politik behöver diskuteras.”

En ensidig tro på den vetenskapliga logikens oöverträffbarhet är lika farlig som att låta marknadsekonomi eller politisk övertygelse och maktspel styra utan begränsningar. Det skriver Olof Hallonsten, vetenskapssociolog.

Sveriges ESS-chefsförhandlare Allan Larsson under en debatt om projektet. ESS skulle aldrig ha ha byggts i Sverige utan en imponerande politisk handlingskraft och en i centrala delar djupt ovetenskaplig kampanj, skriver Olof Hallonsten.Bild: Åsa Sjöström
Företrädare för forskningsanläggningarna ESS och Max IV, och universiteten i Malmö och Lund, förespråkar vetenskapliga resonemang och bevisbaserade beslut i politiken, näringslivet och samhället i stort (Aktuella frågor 14/4). Deras ambition är lovvärd, men de förmedlar en förenklad syn på hur vetenskap kan och bör guida beslutsfattande. Dessutom överensstämmer den inte med hur forskningsanläggningar och universitet fungerar.
De fyra skribenterna pekar visserligen på att det är viktigt att utgå från ”den samlade kunskapen på ett område”, men andra faktorer har också stor betydelse. Vetenskap är förvisso en av civilisationens grundbultar, men vetenskapens öppenhet, saklighet och kritiska förhållningssätt växelverkar med politikens känsloargument och maktspel och marknadsekonomins vinstmaximering och hierarkiska beslutsvägar.
Även vetenskapliga organisationer, som universitet och avancerade forskningsanläggningar, organiseras delvis som företag och styrs till en del utifrån politiska prioriteringar, byråkratiska regelverk och marknadsliknande resurstilldelningssystem. ESS och Max IV är tydliga exempel på att det är så.
Min egen forskning visar att ESS aldrig skulle ha byggts i Sverige utan en imponerande politisk handlingskraft och en i centrala delar djupt ovetenskaplig kampanj. Max IV skulle inte ha blivit till utan stora privata donationer och ett förhandlingsspel bakom stängda dörrar.
Visst ger vetenskapen fantastiska bidrag till samhällets utveckling. Men vetenskapliga framsteg kan också vara destruktiva. Vilka följder de får och hur de kommer samhället till del beror på en samverkan mellan flera aktörer, däribland myndigheter och privata finansiärer.
När vetenskapliga rön leder till positiva framsteg sker det i större system av beslut och processer, där politiska överväganden och marknadsekonomiska drivkrafter är lika framträdande som vetenskaplig öppenhet och saklighet. På så sätt kan risker begränsas och nyttan av vetenskapliga landvinningar maximeras. En ensidig tro på den vetenskapliga logikens oöverträffbarhet är lika farlig som att låta marknadsekonomi eller politisk övertygelse och maktspel styra utan begränsningar. Men balansen mellan vetenskap, ekonomi och politik behöver diskuteras.
Företrädare för forskningsanläggningarna ESS och Max IV och universiteten i Malmö och Lund leder och företräder stora och viktiga organisationer, och bör kunna ta ansvar också för de politiskt färgade beslut de fattar,och vara tydliga med vilka ekonomiska och politiska förutsättningar de arbetar utifrån.
Det är ställt bortom allt rimligt tvivel att ESS och Max IV och universiteten i Lund och Malmö, bidrar starkt till samhällsutvecklingen. Men för att förstå hur, och för att kunna fortsätta förädla processerna som möjliggör framsteg, så måste prioriteringarna komma fram i ljuset.
Direktörer och rektorer måste vara ärliga med hur de planerar och styr samhällsbärande verksamheter. Annars presenteras en förenklad och felaktig bild av universitet och forskningsanläggningar och av vetenskapen i stort, något som inte bara försämrar deras förutsättningar att bidra positivt till samhällsutvecklingen, utan också skapar en grogrund för ”alternativa fakta” och fake news.

Olof Hallonsten

Olof Hallonsten är vetenskapssociolog vid Lunds universitet.
Läs mer: ”Vi förespråkar vetenskapliga resonemang och bevisbaserade beslut.”
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen