Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Svårt att hitta bevis för klorgas

Vittnesmål och intervjuer med läkare och offer används när experterna från OPCW ska utreda om en kemvapenattack ägt rum. Men spåren av exempelvis klorgas försvinner fort.

En man för förbi skadade byggnader i Douma, där kemiska vapen misstänks ha använts.Bild: Hassan Ammar/AP/TT
Experterna från Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) väntar på att få tillgång till den plats i Syrien där den misstänkta kemvapenattacken ägde rum den 7 april.
En viktig del av arbetet är att undersöka själva platsen där en kemvapenattack påstås ha skett.
– De tar prover på jord och olika byggnadsmaterial på plats. De letar antingen efter det kemiska stridsmedlet i sig eller efter nedbrytningsprodukter, säger Rikard Norlin, kemvapenexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut i Umeå.
Beroende på vilken gas som använts så försvinner spåren olika snabbt. Klor dunstar exempelvis snabbt, och lämnar mindre tydliga spår än andra stridsmedel.
– Klor är lite svårare, om man inte är där snabbt. Sarin kan man i gynnsamma fall spåra i flera år om det är en större händelse. Senapsgas kan man fortfarande spåra sedan första världskriget, säger Norlin.
Det räcker inte heller med att hitta själva grundämnet klor, eftersom det finns naturligt nästan överallt.
– Man måste i stället leta efter reaktionsprodukter när klorgas reagerat med kroppar, byggnader eller annat. Ett exempel är att metaller som utsatts för klor ofta blir ärgade, säger Norlin.
I september 2014 uppgav OPCW att man funnit övertygande bevis på att klorgas använts systematiskt och vid upprepade tillfällen som ett vapen i attacker mot byar i norra Syrien. När OPCW förhindrades att besöka byn Kafr Zeta användes i stället tiotals intervjuer med offer, läkare, ambulanspersonal och ögonvittnen, tillsammans med filmklipp och journaler för att slå fast att det faktiskt rörde sig om en klorgasattack.
Enligt Norlin går det också att ta exempelvis blod- och urinprov från offer för att stärka bilden av vad de utsatts för.
– OPCW brukar försöka bygga en så klar och fullständig bild som möjligt. De brukar däremot inte säga vem som gjort vad, utan bara försöka att slå fast vad som hänt och om kemiska stridsmedel använts, säger han.
Fakta

Klorgas

Klorgasens effekt demonstrerades under första världskriget. I april 1915 släppte Tyskland ut 160 ton klorgas som svävade med vinden till motståndarsidans skyttegravar. Fler än 1000 franska och algeriska soldater dödades inom några minuter, och ytterligare 4000 skadades, i vad som beskrivs som det första storskaliga användandet av kemiska vapen.

Klorgas kan orsaka andningsbesvär och skada lungorna, irriterar ögon och slemhinnor. I medicinska böcker från första världskriget beskrivs hur soldater som andas in gasen ofta kräks, får svår huvudvärk och blir knäsvaga, och att ansiktet blir gröngult. De som överlever får en lilaaktig färg i ansiktet, feber och flämtande andhämtning.

Källor: US national library of medicine, Giftinformationscentralen

Läs alla artiklar om: Attacken i Syrien
Gå till toppen