Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Domstolar vill satsa mer på säkerheten

Säkerheten på landets domstolar måste öka – bland annat då det blivit vanligare att människor känner sig otrygga och drar sig för att vittna. Nu ber Domstolsverket om extra miljoner för de kommande åren, som exempelvis ska kunna gå till fler fasta säkerhetskontroller.

Lagmannen Cecilia Klerbro tycker att det är viktigt att domstolarna ökar säkerheten och tryggheten. "Man ska kunna komma och berätta om sin sak utan att bli otillbörligt påverkad på något sätt", säger hon.Bild: Jonas Ekströmer/TT
– Det är inte ovanligt att folk som är kallade att höras i rätten ringer och säger att de inte vill komma, säger Cecilia Klerbro, lagman vid Nacka tingsrätt.
– De tycker att det känns läskigt att vittna, man kan vara rädd för någon tilltalad till exempel, eller så tycker man att hela situationen är obehaglig. Man känner sig inte trygg helt enkelt, säger hon.
I höst kommer den hittills trångbodda domstolen att få nya, större lokaler där det kommer att finnas plats för en fast säkerhetskontroll. Dessutom ska ordningsvakter cirkulera i de allmänna utrymmena.
– Vi bygger också så att det finns ett skalskydd, det vill säga en möjlighet för åklagare att gå bakom skalskyddet för att komma in i förhandlingssalar, säger Cecilia Klerbro.
Nacka tingsrätt är inte ensam om att satsa mer på säkerheten. Just fasta säkerhetskontroller, med metalldetekteringsbåge som på flygplatser, blir ett allt vanligare inslag på landets domstolar. I slutet av 2017 hade 21 domstolar infört sådana, och sju av dem använde sig dessutom av röntgenutrustning för att se till att besökare inte för in några farliga föremål in i lokalerna. 33 domstolar hade tillfälliga kontroller i samband med mål som krävde en högre säkerhetsnivå, samtidigt som ordningsvakterna blev fler.
– Vi ser en koppling till samhällets utveckling och vi ser positivt på att säkerhetsfrågor är högt på agendan på domstolarna. Det händer mer saker i samhället och vårt mål är att domstolarna ska vara trygga miljöer, säger Anita Kihlström, säkerhetschef vid Domstolsverket.
Nu begär Domstolsverket 50 miljoner kronor extra i anslag för åren 2019–2021, som myndigheten vill lägga på ökad säkerhet. Det kan handla om att införa fler fasta kontroller, men också om att bygga om lokaler så att de blir tryggare. Även Domstolsverkets generaldirektör Martin Holmgren upplever att människor känner en större oro inför att komma till domstolarna.
– Vi i domstolarna måste i högre utsträckning kunna garantera säkerheten för de personer som befinner sig i domstolslokalerna. Det är också en arbetsmiljöfråga för dem som vistas mycket i lokalerna, som exempelvis åklagare och advokater, säger han.
En naturlig följd av det ökade antalet kontroller är att siffran över beslag som leder till polisanmälan har växt rejält, från 27 för fem år sedan till 161 beslag under 2017. Antalet rapporterade incidenter som rör hot har nästan fördubblats på fem år, till 109 under 2017. Men en viktig förklaring är att benägenheten att rapportera har ökat. Siffrorna bör också ses i relation till hur omfattande verksamheten i landets domstolar är, enligt Anita Kihlström.
– Om vi tittar på siffrorna som vi får i statistiken och jämför med att det är ett 80-tal domstolar som har konstant daglig verksamhet med förhandlingar, då är det inte så höga siffror statistikmässigt, säger hon.
Fakta

Sveriges Domstolar

Sveriges Domstolar består av ett 80-tal olika myndigheter och nämnder, som de allmänna domstolarna – tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen – de allmänna förvaltningsdomstolarna och hyres och arrendenämnderna. Drygt 7 000 personer är anställda.

Domstolsverket är en myndighet som fungerar som serviceorganisation till landets domstolar. Myndigheten har ingen rätt att bestämma över domstolarnas dömande verksamhet eller domslut.

Det är inte Domstolsverket utan varje enskild domstol som i samråd med polisen beslutar om att införa säkerhetskontroller. Detta beslut omprövas sedan var tredje månad.

Källa: Sveriges Domstolar

Gå till toppen