Den statliga energikoncernen Vattenfalls vinst före skatt lyfte till 5,3 miljarder under första kvartalet, upp från 5,1 miljarder ett år tidigare. Nettoförsäljningen under kvartalet ökade med 11 procent till 44,3 miljarder kronor.

En rad faktorer driver på utvecklingen, men det som utmärker sig är vad Magnus Hall beskriver som "bra produktion" i vattenkraften.

– Vi har haft bra volymer under den här perioden, vilket har påverkat resultatet positivt, säger han.

Priserna har samtidigt lyft, inte minst som en följd av kylan i Sverige, där en stor del av uppvärmningen sker med hjälp av el.

– Då ökar efterfrågan på el och då ökar automatiskt också priset, säger Hall, som tillägger att utvecklingen har varit snarlik på kontinenten.

Långsiktigt präglas dock fortfarande den europeiska energisektorn av problem med överkapacitet, som måste åtgärdas, enligt Vattenfallchefen.

Dålig lönsamhet har redan tvingat stora kraftproducenter, som Vattenfall, att dra ned på volymen av den fossildrivna produktionen på den europeiska kontinenten.

– Sedan vet vi att i Tyskland kommer man fasa ut kärnkraften fram till 2022. Så det händer ett antal saker, som leder i rätt riktning. På det sättet kommer vi säkert få bort överkapaciteten.

I delårsrapporten skryter Vattenfall bland annat med att ha vunnit en order på det första icke-subventionerade vindkraftsparken till havs utanför den holländska kusten.

Enligt Hall går kalkylerna nu ihop utan statligt stöd sedan kostnaderna för denna typ av satsningar har mer än halverats på några år.

– Nu plötsligt har vi fått ned kostnaderna på en sådan nivå att det motsvarar vad vi kan se i prisutveckling på marknaden.

Vattenfall, som satt upp som mål att ha en helt fossilfri produktion inom en generation, har bland annat genom att sälja av den omstridda brunkolsverksamheten i Tyskland fått ned sina koldioxidutsläpp till 20–21 miljoner ton. Det kan jämföras med cirka 80 miljoner ton när brunkolet räknades in.

När det gäller Vattenfalls redan aviserade personalneddragningar på totalt 1 500 anställda till 2020 hoppas Hall att det ska gå att lösa utan varsel.

– Det är ungefär 600 i Sverige, 600 i Tyskland och 300 i Nederländerna. Det löper på. Vi påbörjar nu förhandlingarna internt om hur de här avvecklingarna och neddragningarna ska ske.

TT: Klarar ni det utan varsel?

– Det är målsättningen att göra det.

– Om det innebär varsel i slutändan får vi se, men det är inte så vi planerar det från början.