Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Kore-eda tar sig an ett nytt fall

Japans störste vardagsrealist lämnar familjedramat för att skildra en rättegång i "Tredje mordet". Annika Gustafsson träffade Hirokazu Kore-eda i San Sebastián.

"Jag tänker egentligen aldrig på om jag gör film för en japansk eller internationell publik", säger Hirokazu Kore-eda. "I fallet med 'Tredje mordet' blir reaktionerna hemma kanske annorlunda än i Europa eftersom Japan fortfarande har dödsstraff".Bild: Tri Art Film
I ”Tredje mordet” ger sig mångfaldigt prisbelönte filmaren Hirokazu Kore-eda ut i en större värld med ett granskande öga på juridik och strategier inom det japanska rättsväsendet. Det är långt från ett traditionellt kriminaldrama, titeln till trots. Kore-eda har främst gjort sig känd för sina psykologiskt närgångna familjeskildringar, till exempel ”Sådan far, sådan son” (2013), ”Systrarna” (2015) och ”Efter stormen” (2016).
– Visst kan man se ”Tredje mordet” som om jag slår in på en ny väg. Formatet är större. Jag har filmat i widescreen och är inspirerad av Hollywoods noirklassiker från 40- och 50-talet och lämnat de täta familjemiljöerna bakom mig. Men tittar du noga på filmen upptäcker du att de finns också här. Egentligen är ”Tredje mordet” en tillbakagång till den dokumentära genren där jag en gång startade.
Hirokazu Kore-eda sitter i ett elegant rum på anrika hotell Maria Christina i San Sebastián, där Spaniens största årliga filmfestival äger rum. Det är oktober 2017 och ”Tredje mordet” har haft världspremiär en dryg månad tidigare i Venedig. Nu reser filmaren runt till olika festivaler, presenterar sitt verk och låter sig intervjuas dagarna i ända.
– Jag ville undersöka vem som dömer och vem som blir dömd i ett rättegångsdrama och tränga under ytan på det vi ser i en rättegångssal, säger Hirokazu Kore-eda via sin tolk. Var kommer sanningen egentligen fram och vad är sanningen? Hur mycket av en sann berättelse ser juristerna och hur intresserade är de av att just den utsagan avslöjas? De frågorna styr mig i den här filmen. Jag har aldrig varit ute efter att göra en thriller utan jag ville skapa en film som ger publiken ett motstånd och inte utmynnar i en katharsis, det vill säga utlösning och befrielse. Snarare lämnas åskådaren med ännu fler frågor.
Precis så är det i det här ytterst intrikata dramat om en man som tidigare dömts för mord och efter trettio år i fängelse anställts vid en matfabrik och begår ännu ett brott, ett mord och riskerar att dömas till döden. Under förberedelserna inför rättegången ändrar han sin berättelse gång på gång.
Hur bar du dig åt för att få den rätta jargongen mellan advokaterna?
– Under åtskilliga veckor, faktiskt månader, följde jag ett antal jurister i deras samtal och överläggningar. Utan det materialet hade filmen aldrig kunnat få en så stark autentisk prägel. Jag skrev ihop ett övningsdrama och lät jurister ha synpunkter på det. Det blev ett sorts lagarbete och utifrån det gick jag vidare.
Har du bilderna redan klara för dig när du skriver manuset?
– Ja, i princip. De finns i mitt huvud men självklart blir det ändringar när vi filmar. Beträffande skådespelarna är jag ofta följsam och lyssnar på deras synpunkter. Koji Yakusho som spelar den åtalade Misumi gjorde många förbättringar i dialogen utifrån vad han kände.
Hirokazu Kore-eda tror att många som har sett hans tidigare filmer till en början uppfattar det som om han med ”Tredje mordet” slagit in på en ny väg motivmässigt sett. Därför understryker han:
– I grunden finns ändå det mänskliga dramat med de nära komplexa relationerna individer och familjemedlemmar emellan.
Redan i mitten av maj tävlar han med ett nytt verk, ”The shoplifters”, på Cannes-festivalen. Det kretsar kring en fattig familj som hittar en liten flicka utslängd i kylan och tar hand om henne. Kore-eda tillhör de riktigt produktiva filmskaparna och kommer oftast med en film per år.
– Jag har ständigt tre projekt på gång samtidigt, berättar han. Det håller min kreativitet på hög nivå. Ofta filmar jag på våren, nästa film på sommaren och den tredje på hösten.
Det finns många barn i dina filmer. Hur gör du för att få dem så naturliga och autentiska?
– Min metod är att inte ha någon metod alls. Jag lyssnar bara på hur de pratar. Deras språkbruk leder mig vidare i regiarbetet. Det blir ytterst sällan några svårigheter.

Hirokazu Kore-eda

Japansk filmregissör, född 1962. Började som dokumentärfilmare och spelfilmsdebuterade med "Maborosi" 1995, vilken vann regipriset på Venedigfestivalen. I hemlandet ses han som en efterföljare till Yasujirō Ozu. Filmer i urval: "Barnen som inte fanns" (2004), "Still walking" (2008), "Sådan far, sådan son" (2013).
Läs mer: Tredje mordet: I dödsstraffets Japan
Gå till toppen