Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Politikerna måste vakna upp och se till att resurserna inom cancersjukvården blir mer jämnt fördelade.”

Vi vill att vår forskning ska resultera i behandlingar som kommer alla i Sverige till del, oavsett vilken utbildning de har, vilket kön de har, var de bor eller mycket pengar de har. Det skriver Anette Gjörloff Wingren och Börje Sellergren, professor i biomedicinsk laboratorievetenskap respektive biomedicinsk teknologi, vid Malmö universitet.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Strålning som behandling av cancer. Rapporter från bland andra Cancerfonden visar att högutbildade personer får mer tid och resurser i form av nya och mer avancerade diagnostik- och behandlingsmetoder, skriver artikelförfattarna.

Bild: Dan Hansson / SvD / TT

Annons

Sverige är ett av världens mest jämlika länder – i vissa avseenden. Sjukvården och framför allt cancervården är knappast rättvist fördelad.

De senaste veckorna har vi åter blivit påminda om att god cancervård är nödvändig. Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad har rapporterat om att tio skånska cancerpatienter drabbats av höstens långa operationsköer. För en del patienter gick det så långt att deras cancer inte kunde botas. Än så länge går det bara att spekulera i orsakerna kring varför det gick så långt, men vi kan inte längre blunda för den växande ojämlikheten inom cancervården.

Rapporter från bland andra Cancerfonden visar att högutbildade personer får mer tid och resurser i form av nya och mer avancerade diagnostik- och behandlingsmetoder. Det sker på bekostnad av patienter med lägre utbildning. Personer som inte har gått i gymnasiet har allra störst risk att dö i cancer. Kön spelar också roll, män söker inte lika stor utsträckning som kvinnor vård för cancer, och de fullföljer inte behandling i lika hög grad.

Annons

Annons

Att cancerfallen ökar i Sverige beror till stor del på att människor lever längre. Men det sker också en polarisering. Många är bra på att påverka sin egen livsstil och därmed undvika sjukdom. Ofta är det samma personer som är pålästa och kan ställa krav på vården.

Andra drar sig undan och undviker vård och behandling.

Vår forskning inom kemi- och nanomedicinområdet vid Malmö universitet går ut på att upptäcka cirkulerande tumörceller med hjälp av nanoteknik och avancerade och smarta mikroskop. Målet är att hitta precisa och kostnadseffektiva metoder för att bota vissa cancersjukdomar. Men vi vill också att vår forskning ska resultera i behandlingar som kommer alla i Sverige till del, oavsett vilken utbildning de har, vilket kön de har, var de bor eller hur mycket pengar de har.

För att förebygga fördjupade klyftor när det gäller diagnostik och behandling behöver alla människor lära sig mer om cancersjukdomar, hur de uppstår och hur man kan förebygga och behandla dem. Här har vi som forskar vid högskolor och universitet ett ansvar. Forskare och lärare kan bidra genom att verka som ambassadörer för att rusta framför allt unga människor med kunskap om sjukdomen. Ett sätt att nå ut kan vara att besöka gymnasieskolor.

De gånger vi har besökt naturvetenskapliga program på gymnasieskolor i Skåne har vi inte bara berättat om vår forskning och de utbildningar där vi undervisar, utan även väckt ett intresse för att förstå hur cancer uppkommer och betydelsen av tidig diagnostik och behandling. Men det är viktigt att vi arbetar för att nå ut till bredare grupper, som elever på de praktiska yrkesprogrammen på gymnasiet.

Annons

Annons

De vårdutbildningar som finns vid landets högskolor och universitet måste lägga större vikt vid socioekonomiska skillnader. Redan under utbildningstiden måste studenterna få klart för sig att det inte får vara så att de som har det sämre ställt får sämre vård eller behandling.

Hur vården ska bli mer jämlik är i första hand politikernas ansvar, men mycket handlar också om hur de som jobbar inom vården bemöter och kommunicerar med patienterna.

Cancer är en folksjukdom och i vissa fall en kronisk sjukdom. Därför har vi alla också ett eget ansvar för att skaffa oss kunskaper om cancer. Ett intressant initiativ är "Cancerkompisar", en idéburen organisation som driver en förmedlingstjänst på nätet där anhöriga till cancersjuka kan få kontakt med andra som är eller har varit i samma situation. Förhoppningsvis startar fler liknande organisationer som verkar för en förändrad livsstil och djupare kunskaper.

Men information och kunskapsspridning räcker inte. När cancerfallen ökar skenar också samhällets kostnader. Därför behövs träffsäkrare metoder för att bota olika cancerformer, något som vi försöker utveckla.

Många pusselbitar måste falla på plats innan Sverige uppnår en jämlik och god cancervård. Vi forskare har ett ansvar för att få till ett kunskapslyft om vad cancer är, förebyggande insatser och vikten av tidig diagnostik och behandling. Men det måste också till stora satsningar på cancerforskning för att utveckla mer effektiva och träffsäkra metoder. Och framför allt måste politikerna vakna upp och se till att resurserna inom cancersjukvården blir mer jämnt fördelade.

Anette Gjörloff Wingren

Börje Sellergren

Anette Gjörloff Wingren är professor i biomedicinsk laboratorievetenskap vid Malmö universitet.

Börje Sellergren är professor i biomedicinsk teknologi vid Malmö universitet.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy