Sverige

Sparkrav för LSS slopas

Regeringen backar och stoppar de kritiserade besparingskraven i assistansersättningen. Orsaken är bland annat oron hos funktionshindrade och anhöriga.

Ansvariga ministern Lena Hallengren (S) slopar kravet på LSS-utredaren att lägga fram besparingsförslag för assistansersättningen.Bild: Janerik Henriksson / TT
När den så kallade LSS-utredningen tillsattes 2016 var regeringen bekymrad över hur kostnaderna för den statliga assistansersättningen skjutit i höjden. Nu tas kravet på utredaren att lägga fram besparingsförslag bort.
Ansvarig minister Lena Hallengren (S) förklarar omsvängningen med att det är "ett nytt läge".
– En del saker har förändrats. Ett antal domar har kommit att påverka tillämpningen och skapat en oerhört stor oro och otrygghet som är allt annat än önskvärd, säger hon.
Hallengren anser också att besparingskraven skymt sikten för utredaren. Hon uppger att utredaren måste ha fokus på det som är "viktigt på riktigt", vilket enligt henne är en välfungerande och tydlig lagstiftning som ser till att "den som har behov av insatser får rätt insatser".
Hallengren vill komma bort från en situation där man behöver invänta domar från förvaltningsrätten för att veta hur lagstiftningen ska tillämpas.
TT: Är inte regeringen bekymrad för de ökade kostnaderna längre?
– Det gäller att ha fortsatt kontroll över kostnaderna naturligtvis och ha en hållbar ekonomisk utveckling när det gäller LSS precis som när det gäller andra statliga ersättningssystem, säger Hallengren.
Rätten till personlig assistans är en av flera rättigheter i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Mellan 2000 och 2015 ökade den statliga assistansersättningen från drygt 11 miljarder kronor till nästan 25 miljarder. Under 2017 beräknas utfallet ha minskat till 23,2 miljarder.
Antalet med statlig assistansersättning har ökat sedan lagen trädde i kraft 1994, från 6 100 personer till knappt 15 000 i dag. Men även antalet assistanstimmar per person har blivit fler.
Inför 2016 uppmanade regeringen Försäkringskassan att bidra till att "bryta" den ökande timutvecklingen.
Funktionshinderrörelsen har varit mycket kritisk till hur Försäkringskassan utfört sitt uppdrag och hur den tillämpat olika domar i tillämpningen av LSS.
I regleringsbrevet till Försäkringskassan inför 2017 tog regeringen bort ordet "bryta" och instruerade i stället myndigheten att ha särskilt fokus på timutvecklingen.
I höstas tvingades regeringen föreslå en snabb lagändring och stopp för tvåårsomprövningar av assistans, sedan Försäkringskassan skrivit larmbrev om följderna av en dom.
Förutom nya direktiv får nu LSS-utredningen ett par månader längre tid på sig. Slutförslaget ska vara klart den 15 december, i stället för oktober.
Fakta

Personlig assistans

Lagstiftningen bakom assistansen är en rättighetslag för funktionshindrade (LSS), som infördes 1994.

1994 fick 6 100 personer statlig assistansersättning. 20 år senare var de över 16 000.

Den statliga ersättningen är till för dem med hjälpbehov över 20 timmar per vecka. Kommuner ska stå för assistansen för dem med mindre behov än 20 timmar/vecka.

I januari i år hade cirka 14 800 statlig assistans, cirka 1 300 färre än 2015.

Mellan 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 till 29 miljarder kronor, om kommunernas och statens kostnader läggs samman.

Den statliga assistansersättningen, den större delen, ökade från drygt 11 till nästan 25 miljarder under samma period.

Inför 2016 uppmanade regeringen Försäkringskassan att bidra till att bryta utvecklingen av kostnaderna.

Samma år minskade utgifterna för den statliga ersättningen till 21,5 miljarder.

2017 beräknas utfallet ha blivit 23,2 miljarder.

Källor: Regeringskansliet, Försäkringskassan

Läs alla artiklar om: Nya direktiv om LSS
Gå till toppen