Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Nöje

Litteraturpriset får internationella smockor

Nyheten om att det inte delas ut något Nobelpris i litteratur i år slog ner som en bomb på världens kultursidor. Nu passar flera internationella tyckare på att ifrågasätta prisets hela existens.

Kazuo Ishiguro tar emot Nobelpriset i litteratur av kung Carl XVI Gustaf 2017. Arkivbild.Bild: Jonas Ekströmer/TT
Den brittiske författaren och litteraturvetaren Tim Parks tycker i The New York Times att det känns komiskt att det har krävts anklagelser om sexuella övergrepp kring Svenska Akademien för att prisets trovärdighet ska börja ifrågasättas.
"Det krävs väldigt lite tankearbete för att inse att det här priset aldrig har haft, och heller aldrig kommer att få, någon som helst trovärdighet. Det är bara nonsens", skriver han.
Parks undrar vad det egentligen spelar för roll vem som utser Nobelpristagare då det från början är poänglöst för litteraturen att spekulera i vinnare och förlorare och att jämföra till exempel en rysk dramatiker med en boliviansk poet.
"Samtidigt som svenskarna vrider sig i skam, sker den här farsen egentligen på bekostnad av de kritiker som insisterar på att ta Nobelpriset på allvar".
Även Claire Armitstead, kulturredaktör på The Guardian , tar tillfället i akt att ifrågasätta prisets relevans. Nobelpriset är "fåfängt krimskrams, som oftast delas ut till författare i slutet av sina karriärer och som inte behöver det", skriver hon.
Hon citerar 1925 års pristagare George Bernard Shaw – som fick ta emot priset året därpå:
"Jag tycker att det är lätt att förlåta mannen som uppfann ett så djävulskt redskap som dynamiten, men hur kan någon någonsin förlåta det diaboliska sinne som uppfann Nobelpriset i litteratur?"
Med en så stor summa prispengar tror Armitstead dock att de flesta författare kommer att vara villiga att förlåta och ta emot priset även i framtiden, men hon undrar om Akademien vågar rädda ansiktet genom att belöna två kvinnor nästa år.
Samtidigt tycker The Washington Posts litteraturkritiker Ron Charles att man gott kan vänta några år till.
Han radar upp flera vinnare som han tycker är besynnerliga – som Jelinek (för konstig), Le Clézio (för dålig), Fo (för vänster) och Dylan (fel amerikan) och skriver att Akademien borde vänta med att dela ut Nobelpris tills det faktiskt dyker upp en författare "i riktig världsklass":
"Vi människor producerar trots allt inte en Tolstoj varje år (och han vann ändå inte)".
Fakta

Bakgrund: Krisen i Akademien

I november 2017 vittnar 18 kvinnor i Dagens Nyheter om hur de utsatts för sexuella trakasserier och övergrepp av den så kallade kulturprofilen, med nära band till Svenska Akademien. Han nekar hela tiden till brott och delar av förundersökningen läggs senare ner.

En djup spricka uppstår när en advokatutredning som utrett kulturprofilens koppling till ledamöterna presenteras. Man röstar om, men avstår från, uteslutning av ledamoten Katarina Frostenson som har koppling till kulturprofilen. Peter Englund, Kjell Espmark och Klas Östergren röstar för en uteslutning och lämnar sina stolar.

Horace Engdahl skriver i Expressen att "Sara Danius är den av alla sekreterare sedan 1786 som har lyckats sämst med sin uppgift". Två dagar senare lämnar hon både posten som ständig sekreterare och sin stol. Även Katarina Frostenson lämnar.

Kungen meddelar att han ändrar stadgarna i Svenska Akademien så att det blir möjligt att lämna på egen begäran.

Den 20 april meddelar Akademien att man överlämnar utredningen till rättsvårdande myndigheter. 27 april meddelar Ekobrottsmyndigheten att en förundersökning inletts.

Den 28 april meddelar även Sara Stridsberg att hon lämnar Akademien.

Den 4 maj meddelar sedan Akademien att man skjuter upp 2018 års Nobelpris i litteratur. Pristagaren kommer i stället att utses och annonseras parallellt med 2019 års pristagare.

Läs alla artiklar om: Krisen i Svenska Akademien
Gå till toppen