Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

De höga hyrornas pris – tusentals bostadslösa och fleråriga köer

Den dyra hyresmarknaden har tvingat fram en ny hemlöshet. Ungdomar får tillbringa år i andrahandslägenheter och som inneboende. Tusen barn i familjer räknas som hemlösa – och socialförvaltningen måste lägga miljontals kronor på att hitta bostäder till dem.

På Blocket ligger porträtten på rad. Vänligt leende ansikten under rubriker som "Glad och ordningsam tjej söker..." – nej, inte partner men bostad. "Socionom söker bostad" eller "Läkare söker central lägenhet". Där finns till och med bröllopsbilder på lyckliga par med en önskan att hitta lite större.
Meris Bahtijaragic jobbar med att utveckla mjukvara. Som programmerare kan han jobba på distans. Många gånger måste han jobba hemifrån – vilket är lite knöligt när man är bostadslös.Bild: Patrik Renmark
Meris Bahtijaragic, 27 år, blev bostadslös för åtta månader sedan då tog han examen i Lund och blev av med sin studentlägenhet. Han är ett typiskt exempel på den nya bostadslösheten i Malmö.
Han står i kö hos LKF i Lund, Boplats Syd och bosparar i HSB för att få stå i deras kö.
– Jag har fått bo hos kompisar. Delat säng eller lånat soffa. Jag backpackade i Asien i en månad – och jobbade under tiden.
Det är svårt att hitta bostad om man är ny på bostadsmarknaden utan möjlighet att köpa. Kön till lediga lägenheter på Boplats Syd är lång – just nu tar det i snitt tre och ett halvt år att få en lägenhet i Malmö. Totalt finns det 84 300 personer som betalar för en köplats på förmedlingen. Kön har ökat och allt fler registrerar sig som bostadssökande.
Läs också Så mycket är kön till hyreslägenheter värd
För en månad sedan hjälpte Meris Bahtijaragics kompis honom att ta en bild och skriva en Blocketannons – och då lossnade det.
– På en månad har jag fått 90 svar. Ofta är det ettor som är ganska dyra. Här har vi det senaste svaret: En etta på 26 kvadratmeter vid Persborg för 6 500 kronor i månaden, säger han och visar på mobilen.
Sexa på Gamla Väster för 18 000 kronor i månaden, tvåa på Värnhem i andra hand för 9 000 kronor i månaden eller studio i Slottsstaden på 25 kvadratmeter för 15 000 kronor i månaden – bostäderna i annonserna på Blocket är dyra tycker Meris Bahtijaragic.Bild: Patrik Renmark
De flesta alternativ har han inte råd med. Men i lördags fikade han med tre personer i ett kollektiv som ville hyra ut ett rum. Rummet kostar 3 100 kronor i månaden.
– Vi skrev kontrakt i söndags och då flyttade jag också in mina första möbler, säger han.
Förutom att bostadskön i Malmö växer ligger hyrorna här högre än i nästan alla delar av landet.
Sydsvenskans granskning visar att hyresledande bostadsbolaget MKB höjt hyran med 50 procent de senaste 15 åren.
Läs också Så gav MKB:s rekordhöjningar fattiga Malmö landets näst dyraste allmännytta
De flesta lägenheter som finns tillgängliga på marknaden är dessutom nybyggda. Räknar man in deras hyror i granskningen blir hyreshöjningen från 2003 ännu högre för det samlade beståndet MKB-lägenheter – 87 procent.
Läs också Nybyggen ska lösa krisen – men de är dyrast att bo i
Den stenhårda bostadsmarknaden i kombination med de höga hyrorna gör att Malmö har fått fler hemlösa – och en helt ny typ av hemlösa.
För tio år sedan fanns 200 bostadslösa barn i Malmö. Vid senaste räkningen i höstas var det 1 070 barn som räknades som hemlösa i Malmö, totalt var det 2 822 personer.
Tio procent av alla hemlösa i Sverige finns i Malmö – det är en stor andel då bara tre procent av Sveriges befolkning bor i här.
”Som hemlös räknas person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare.” Skriver Malmö stad.
Och bostadslöshet handlar inte längre primärt om personer med missbruk eller psykisk sjukdom. Sedan 2013 har den strukturella hemlösheten dominerat – det är alltså när man saknar de ekonomiska medlen att ta sig in på bostadsmarknaden. Det kan bland annat vara dem som vill flytta hemifrån som är unga eller efter en skilsmässa, men också om man har betalningsanmärkningar och skulder.
– De bostadslösa är unga, eller kommer från ett annat land eller en annan del av Sverige och inte har några ingångar till bostadsmarknaden i Malmö, säger Rickard Vroland, avdelningschef för innerstadens socialtjänst.
Tidigare var det den sociala hemlösheten som dominerade – det är de som har problem med missbruk eller psykisk ohälsa. De behöver stöd för att klara av sitt boende.
Eftersom det är bostadsbrist kan hyresvärdarna välja och vraka. Det har bostadssökande Hossam Shelleh, 22 år, märkt.
– Det är faktiskt lite svårt. Jag gör allt möjligt. Men hyresvärdarna säger att jag måste ha en fast anställning, säger han.
Han står i Boplats syds kö och sparar 500 kronor i månaden hos HSB. Han har också svarat på massor av annonser på Blocket men inte fått något svar tillbaka.
Hossam ShellehBild: Patrik Renmark
Hossam Shelleh kom till Sverige från Syrien som flykting i december 2015. Han har lärt sig svenska, hittat extrajobb och en yrkesutbildning som han vill gå.
Men det är svårare med lägenhet. Han är beredd att betala 7 000 kronor i månaden för ett rum eller en lägenhet.
– Jag vet att det är svårt för alla människor. Jag vill bo i Malmö, Staffanstorp eller Åkarp, där jag jobbar extra på ett äldreboende. Eller i Kävlinge – det är där undersköterskeutbildningen ligger. Mitt mål är att bli läkare – eller sjuksköterska.
Han bor just nu hos sin kompis i en etta. Men om fyra månader kommer kompisens fru till Sverige, och då måste Hossam Shelleh flytta.
Hossam Shelleh är en typisk bostadssökande i Malmö just nu – han är ung och han har ingen egen ingång i bostadsmarknaden. Men han räknas ännu inte in i statistiken över hemlösa eftersom han bor inneboende.

Kötid på på Boplats Syd 2017

OmrådeKötid - år och månader
Dammfri 5 år och 2 månader
Mellanheden5 år
Bellevuegården 4 år och 11 månader
Möllevången4 år och 10 månader
Lorensborg 4 år och 2 månader
Persborg 4 år
Segevång 4 år
Örtagården3 år och 10 månader
Östervärn 3 år och 10 månader
Gamla Limhamn3 år och 8 månader
Augustenborg3 år och 6 månader
Gullviksborg3 år och 6 månader
Nydala3 år och 5 månader
Värnhem 3 år och 4 månader
Västra hamnen3 och 2 månader
Hermodsdal2 år och 11 månader
Limhamns hamnområde 2 år och 8 månader
Hyllievång2 år och 5 månader
Katrinelund 2 år och 4 månader
Kalkbrottet2 år och 2 månader
Lindängen 2 år
Oxievång 1 år 11 månader
Martin Grander är forskare på Malmö universitet. Han håller på att skriva en doktorsavhandling om just de kommunala bostadsbolagens betydelse för bostadsojämlikheten i Sverige.
– MKB har ett rykte om att ta väl hand om sina lägenheter, och att de håller en hög standard. Efter 1980-talet har ekonomin blivit allt bättre, och man har försökt hänga på Malmös nya utveckling och tvätta bort stämpeln som "social housing".
En del av hans forskning handlar om vilka krav de i grunden politiskt styrda bolagen ställer på nya hyresgäster.
Den viktigaste distinktionen går mellan bolag som accepterar att nya hyresgäster har en del av sin inkomst via försörjningsstöd – och de som kräver annan inkomst än bidrag.
MKB tillhör den första kategorin – försörjningsstöd är okej. Men det har också fått konsekvenser.
– Vi kan se är hur MKB tar en allt större del av de med lägst inkomster i Malmö. Långt större andel än de privata värdarna gör, säger Martin Grander.
Han menar att det finns en tydlig trend i Sverige att folk med låga inkomster styrs mot hyresrätten som boendeform.
– Då får man en segmentering av bostadsmarknaden. Vissa upplåtelseformer får ett visst klientel, en viss sorts boende.
Att allmännyttan är "de fattigas bostad" är extra tydligt i Malmö, jämfört med Stockholm och Göteborg.
Läs också Så olika slår hyreshöjningarna i Malmö – höga höjningar i utkanten av stan
Det finns också, menar Martin Grander, ett klart samband mellan bostadsbolagens ekonomiska krav på nya hyresgäster och antalet sociala kontrakt.
Med andra ord: höga trösklar till hyreslägenhet gör att kommunen tvingas teckna fler sociala kontrakt för att hålla hemlösheten i schack.
– Kommunen går och hyr fler och fler bostäder av de allmännyttiga bolagen. Sedan kan man i sin tur hyra ut dem i andra hand åt hyresgäster som inte klarar bolagets krav, säger Martin Grander.
Resultatet blir att de inkomstsvagaste bor under osäkrare, mer kortsiktiga villkor.
– De sociala kontrakten var en gång avsedda för personer med missbruk eller sociala problem. Nu har de istället blivit en parallell bostadsmarknad – social housing för dem som inte har råd eller jobb för att komma över trösklarna.
För Malmö stads socialtjänst blir den ansträngda bostadsmarknaden en dyr affär. Hemlösheten kostade Malmö stad nästan en halv miljard kronor under 2017, eller tre procent av stadens samlade utgifter. Då har inte kostnaden för till exempel ekonomiskt bistånd räknats med.
Den tyngsta posten uppstår när kommunen inte hittar en lägenhet: härbärge, kollektivboenden, skyddade boenden, vandrarhem, hotell eller hotelliknande boenden som måste betalas med skattemedel.
De sociala kontrakten kostade 71 miljoner kronor förra året, främst för personal, drift och underhåll av lägenheterna. Själva hyran betalar dock de boende själva, om de har möjlighet.
Om man räknar med de nyanlända flyktingar som blivit anvisade boende i Malmö av staten är det ytterligare 182 lägenheter som förmedlats, enligt bosättningslagen.
I entrén till socialförvaltningens kontor på Eriksfältsgatan, bakom Musikhögskolan, är det trångt. Människor väntar med blanketter i händerna på sin tur i receptionen.
I stort sett dagligen kliver det också in familjer här som saknar tak över huvudet. Efter en första inledande bedömning hamnar de hos Linda Aarni, sektionschef för vuxenmottagningen och dess boendeutredare.
Barnen står i fokus för allt arbete här, berättar hon.
– De ska ju inte behöva lida för att familjen står utan bostad.
"Vi är ingen bostadsförmedling utan absolut sista utvägen" säger Sofia Oldbring, socialsekreterare, med Linda Aarni, sektionschef. Båda arbetar med att försöka hitta boenden till Malmös bostadslösa.Bild: Hussein El-alawi
Hon är noga med att understryka att socialförvaltningen bara är samhällets yttersta skyddsnät, inte någon bostadsförmedling.
– Alla har ett ansvar för att själva ordna en bostad. Men går det inte finns vi här.
På kort sikt handlar det om att snabbt fixa boende på hotell eller vandrarhem. På längre sikt ofta sociala kontrakt där familjen hyr i andra hand av kommunen, ofta hos MKB.
– En vanlig situation är att mannen kommit hit som flykting. När resten av familjen ansluter som anhöriga får de inte längre plats där han bott, och tvingas söka hjälp hos oss, säger Linda Aarni.
Efter den första, snabba – och kostsamma – lösningen på hotell behöver de bostadslösa hjälp med en mer permanent lösning. Att hitta en sådan kräver tid och engagemang.
Nyligen beslöt sig Malmö stad för att förstärka socialförvaltningen med 24 nya handläggare, just för denna arbetsuppgift. Förhoppningen är få mer tid för varje ärende.
– För att klara det här behöver man ha tid att engagera sig i varje ärende. Mycket handlar om att kunna motivera folk att själva ta itu med sin situation, säger Sofia Oldbring, socialsekreterare i vuxen öppenvård.
Bostadsbristen är själva grundproblemet. Men svårigheterna att hitta ett boende handlar också om bostadsbolagens hårdnande krav, menar socialsekreterarna. Det kan till exempel handla om ha fast jobb eller att vara fri från betalningsanmärkningar.
Om du en gång blivit vräkt, missbrukat eller blivit skuldsatt är det inte lätt att få en andra chans.
Det är för dyrt för de flesta av Malmös bostadslösa. "Det som byggs passar ju knappast vår målgrupp. De behöver billiga hyresrätter, säger Sofia Oldbring, socialsekreterare som arbetar med bostadslösa.
En tvåa på 54 kvadratmeter kostar 8 995 kr kronor i månaden plus varmvatten i MKB-huset Sjömannen 9 som byggdes 2015 i Västra hamnen.Bild: Bengt Arvidson
Lösningen på Malmös bostadskris ligger på en politisk nivå, långt över socialförvaltningens handläggare. Men konsekvenserna av situationen märks varje dag. I foajén på socialförvaltningens bottenvåning, på socialsekreterarnas skrivbord – och i statistiken över hemlösa i Malmö.
– Den här samhällsdiskussionen, att man bygger väldigt dyrt, är ju inget vi råder över härifrån. Men det är ett stort bekymmer att det inte byggs några lägenheter som passar dem som söker sig till oss, konstaterar Sofia Oldbring.
– Jag säger inte att vi ska bygga undermåliga bostäder. Men frågar man en familj som bor på ett hotell någonstans om de vill ha hög standard eller tak över huvudet blir nog svaret rätt tydligt, säger Linda Aarni.
Gå till toppen