Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Idag integreras artificiell intelligens i människors vardag utan att det finns tillräcklig kunskap om vad det innebär. Lagar och regler släpar efter.”

Det behövs en bredare förståelse för AI-teknologins sociala, etiska och rättsliga effekter, skriver sex företrädare för universitetsvärlden och näringslivet.

Självkörande fordon kan bli verklighet med hjälp av artificiell intelligens. En statlig utredning som redovisades tidigare i år skissar på vägmärken som visar påbjudet körfält eller körbana för automatiserade fordon. Vi spår en hisnande utveckling av AI som kommer att ge enorma vinster för såväl samhället i stort som företag och allmänheten, skriver artikelförfattarna.Bild: Regeringskansliet
Sverige har goda möjligheter att nå framgång i den kapplöpning som pågår när det gäller artificiell intelligens, AI. Men det kräver att politiker, universitetsvärlden och näringslivet samverkar och bygger upp en tvärvetenskaplig kompetens.
AI utökar och förstärker mänsklig intelligens genom att algoritmer arbetar med stora mängder data. AI kan analysera och förutspå mänskligt beteende och hitta mönster.Redan idag används AI inom bland annat handel, ekonomi, juridik och sjukvård.
Vi spår en hisnande utveckling av AI som kommer att ge enorma vinster för såväl samhället i stort som företag och allmänheten.
De möjligheter som AI medför inbegriper allt från bättre sjukdomsdiagnostik till skräddarsydda tjänster och rekommendationer, självkörande fordon och smidigare lagerhantering inom handeln.
AI kan förbättra och förstärka kontakten mellan myndigheter och allmänheten eftersom de i större utsträckning kan ha en dialog som är anpassad efter var och en. De tjänster som AI gör möjliga sparar tid och pengar och minimerar risker i vardagen, till exempel i trafiken.
Idag integreras AI i människors vardag utan att det finns tillräcklig kunskap om vad det innebär socialt, etiskt och rättsligt.
Algoritmer har tillsammans med data visat sig kunna förstärka fördomar, utesluta vissa grupper eller agera på ett oförutsägbart sätt när de används i ett bredare samhälleligt sammanhang. Till exempel kan stora sociala medieplattformar, som delvis är beroende av artificiell intelligens, ha haft inflytande i sammanhang som utmanar demokratin.
Det amerikanska rättssystemet har påverkats av AI genom att det förekommit inbyggd diskriminering i den automatiserade mjukvara som föreslagit vilken längd på fängelsestraff en dömd brottsling ska få. Automatiserade jobbannonser har fördelats efter etnisk tillhörighet, bildanalytiska databaser har innehållit snedvridning där kvinnor kopplats till köket och män till jakt, och ansiktsigenkänning har fungerat sämre på afroamerikaner än på vita.
Det behövs mer diskussion kring vad som är etiskt i förhållande till vilka normer, värderingar och risker som omedvetet och medvetet byggs in vid användning av algoritmer på stora datamängder.
Vems normer och vilka värderingar ska gälla? För att omfamna och frigöra den positiva kraften av teknologin på ett långsiktigt hållbart sätt behövs en bredare förståelse för AI-teknologins sociala, etiska och rättsliga effekter. Och det brådskar.
Kunder kommer i allt större utsträckning att kräva att deras data hanteras på ett etiskt sätt. Idag släpar de lagar och regler som gäller för AI efter.
Några av de ledande företag som använder AI i stor utsträckning har just börjat upptäcka hur deras algoritmer påverkar människor och samhälle. Att det har skett skapar stora möjligheter att styra AI på ett mer balanserat och hållbart sätt.
Just nu pågår en ytterst välkommen storsatsning på AI-forskning i Sverige och i den rapport som Vinnova nyligen presenterade för regeringen framkommer att Sveriges värdeskapande potential när det gäller AI är omfattande.
Men det behövs liknande satsningar som tar ett tvärvetenskapligt grepp på AI där etiska, sociala och rättsliga aspekter ingår. Vi startar därför nu ett innovationsprojekt om hållbar AI, med finansiering från Vinnova. Syftet är att utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv kartlägga vad som krävs, vad som är gjort och vad som behöver göras för att få en hållbar hantering av data och AI i företag, organisationer och myndigheter.
Vinnarna i kapplöpningen kring AI är de som lyckas förbättra för människor i allmänhet och bidra till den breda samhällsutvecklingen, något som kräver lika mycket investering i tvärvetenskapliga aspekter av AI som i tekniska aspekter av AI.
Anna Felländer
affilierad fakultet KTH, medlem i regeringens digitaliseringsråd och senior rådgivare vid BCG
Fredrik Heintz
docent i datavetenskap vid Linköpings universitet och ordförande i Svenska AI-sällskapet
Rebecka Cedering Ångström
director of insights and concept creation, Ericsson
Mikael Anneroth
research expert human and society perspective of ICT, Ericsson
Li Felländer-Tsai
professor i ortopedi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset
Stefan Larsson
docent i teknik och social förändring vid LTH, Lunds universitet samt programchef för digitala samhället vid tankesmedjan Fores
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen