Inpå livet

Sara Wizén: ”Jag är skyldig till att blunda för det oundvikliga”

Jag tänker på min moster, som jag vet kommer att dö inom en nära framtid. Jag har inte vågat fråga hur det känns, är ängslig för att det ska bli fel.

Det är svårt att veta hur man ska finnas där hos en närstående som ska dö.Bild: Erik Mårtensson / TT
Nu är det för sent, hon kan knappt prata längre. Men hon kan säga ja och nej, så jag borde kanske ställa ja- och nej-frågor? Fast hon tänker väl på det hela tiden ändå? Kanske kan jag finnas där och låtsas att allt är bra en stund?

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Läs alla artiklar om: Prata om döden
Gå till toppen