Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Birgit Nilsson – en beta av guld

I år är det hundra år sedan hovsångerskan Birgit Nilsson föddes. Jenny Maria Nilsson fördjupar historien som börjar med ”Krylltoppa”.

Birgit Nilsson i "Turandot" på the Metrotpolitian i New York.
Liksom lillan kom Birgit Nilsson till jorden i maj när göken gol. Fredagen den 17 maj 1918 fick Justina och Nils en dotter, deras enda barn, och på torsdag är det hundra år sedan den dagen. Krylltoppa blev flickans smeknamn, ett namn hennes maskot (en liten oxe som packades upp i varje loge) ärvde. 1918 var en annan tid: Det året förbjöds fattigauktioner och på sommaren dök de tidigaste fallen av spanska sjukan upp i Malmö. Två år senare valde Sverige sin första socialdemokratiska regering, kvinnor fick ännu inte rösta – men snart. Medan det moderna Sverige vecklade ut sig blev Krylltoppa känd som La Nilsson, efterkrigstidens stora röstfenomen och ett tag den högst betalda operastjärnan i världen.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Läs alla artiklar om: Birgit Nilsson
Gå till toppen