Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Nöje

Filmbranschen redo för nästa metoo-steg

Frances McDormands tacktal på Oscarsgalan avslutades med två viktiga ord: Inclusion rider. Vad det betyder i praktiken och hur nästa steg i metoo-uppropet ska tas är stora frågor i Cannes. För svensk del kan det bli ny kvotering för storfilmsskapare.

Kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) med moderatorn Melissa Silverstein, grundare av sajten Hollywood and women.Bild: Miranda Sigander/TT
På lördagen klev 82 kvinnliga filmskapare, med årets juryordförande Cate Blanchett och stjärnor som Agnès Varda och Ava DuVernay i spetsen, uppför röda mattan i en manifestation för jämställdhet inom filmindustrin.
Frågan är het på filmfestivalen, notoriskt känd för att inkludera få kvinnliga filmskapare i sin prestigefyllda huvudtävling: 82 stycken jämfört med 1 866 manliga sedan starten 1942.
På ett svensklett seminarium i festivalpalatset på söndagen där bland andra den franska kulturministern Françoise Nyssen, de svenska filmarbetarna Eva Röse och Bahar Pars samt Melissa Silverstein, grundare av sajten Hollywood and women, deltog diskuterades framtiden för en bransch i förändring.
Den svenska kulturministern Alice Bah Kuhnke (MP) uppvisade livfullt sitt engagemang i frågan.
– Nu måste vi bestämma oss för att verkligen agera, jag står inte ut med tanken på att vi ska stå här igen om tio år och tjugo år och prata om det här igen. Det handlar om makt och pengar, vi ser över lagstiftning nu och jag har alltid de här frågorna på min agenda, sade hon.
Svenska filminstitutets vd Anna Serner berättade om sitt målmedvetna arbete för att förändra finansieringen av svensk film i jämställd riktning, framförallt om hur det diffusa begreppet "kvalitet" behöver konkretiseras.
Hon påpekar dock att SFI nu ser att stödansökningar från kvinnor återigen minskar. Speciellt när det gäller breda storfilmer, som söker det så kallade marknadsstödet.
– Hot om kvotering är ett bra vapen och om branschen inte lyckas rätta till det här så kommer vi att öronmärka 2020 års budget för marknadsstöd till enbart kvinnliga filmskapare, säger Serner till TT efter seminariet.
– Vi kräver inte att det ska vara 50-50 på ett år men vi kräver bevis på att de har förstått att det inte bara ska vara manliga regissörer som får göra film med stora budgetar, för det är vad det handlar om.
Fler konkreta exempel på vad som skulle kunna göra filmbranschen till en säkrare, mer diversifierad bransch i framkant stod den amerikanska forskaren Stacy L Smith för. Hon är verksam vid University of southern California och är arkitekten bakom "inclusion rider", som uppmärksammades av Frances McDormand i sitt tacktal på årets Oscarsgala.
– A-listeskådisar kan i sina kontrakt kräva att man ser över och åtgärdar att underrepresenterade grupper får utrymme både bakom och framför kameran. Det här ska även kopplas till skattemässiga fördelar för produktionen, sade Stacy L Smith under paneldiskussionen.
Hon visade nedslående statistik över hur få kvinnliga regissörer som är verksamma i USA. Bara fyra procent av de mest inkomstbringande filmerna hade en kvinnlig regissör. Men hon visade också att när en kvinna hamnar bakom kameran så ökar chansen att fler, och äldre, kvinnor syns framför kameran, att historien får ett kvinnligt fokus och att flera etniska grupper ges utrymme.
– Det allra viktigaste är att vi förändrar oss mentalt i hur vi ser på vem en ledare kan vara. Det är ett stort problem i USA att kvinnor inte anställs och får samma chanser som män, sade Smith.
– Ta en filmare som Patti Jenkins ("Wonder woman"), hon borde ha blommat ut för länge sedan. För det behövs mätbara kriterier och öppna processer, man kan inte bara gå på en gammal magkänsla. Det kanske känns obehagligt i början, att göra något ovant. Men det betyder inte att det är dåligt.
Fakta

Detta är en "inclusion rider"

Ett sätt att förbättra mångfalden framför och bakom kameran.

Kan krävas av en a-listeskådespelare när denna skriver kontrakt, vilket förbinder produktionen att exempelvis åtminstone en kvinna och/eller person från annan underrepresenterad grupp får göra audition för en biroll.

Se över om det går att ge en kvinna en roll som inledningsvis var tänkt för en man.

Användning av biroller från ett demografiskt perspektiv, så att rollistan speglar området som skildras i filmen.

I framtiden är tanken att användningen av en inclusion rider ska kopplas till skattemässiga lättnader för filmproduktionen.

Läs alla artiklar om: Efter #metoo
Gå till toppen