Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Sverige litar till Trump.

Stefan Löfven (S) och Donald Trump skakar hand, en illustration av den trots allt goda relationen mellan Sverige och USA.Bild: Henrik Montgomery/TT
Enligt den senaste mätningen från statsvetarna på SOM-institutet vid Göteborgs universitet ökade svenskarnas förtroende för försvaret rejält förra året och är nu det högsta sedan mitten av 1990-talet.
Om det speglar ett konkret förtroende för det svenska försvarets förmåga att stå emot ett väpnat angrepp eller om det är ett uttryck för ett mer allmänt erkännande av försvarets betydelse är kanske bäst att låta vara osagt.
Att förtroendet ökat tycks dock inte ha fått till följd att väljarna ser försvars- och säkerhetspolitik som viktiga frågor inför valet. I sådana sammanställningar ligger ämnen som sjukvård, invandring och integration, lag och ordning samt skolan så gott som undantagslöst i topp. Och när de tillfrågade i SOM-mätningen spontant får räkna upp de tre viktigaste frågorna eller samhällsproblemen för Sverige idag finns militära och säkerhetspolitiska hot över huvud taget inte med.
Därför är det inte direkt förvånande att försvars- och säkerhetspolitik så här långt har lyst med sin frånvaro i den politiska debatten inför valet. Är väljarnas intresse svalt ägnar sig politikerna åt annat.
Det innebär dock inte att vare sig den säkerhetspolitiska situationen kring Östersjön eller den svenska totalförsvarsförmågan förbättrats på något påtagligt sätt.
Från mitten av 1970-talet till idag har Sveriges försvarsanslag dalat från 3 procent till 1 procent av BNP. I budgeten för 2018 höjs anslagen till totalförsvaret med 2,7 miljarder kronor men det är knappast tillräckligt för att tala om ett trendbrott.
Totalt ökar försvarsanslagen med 6,8 miljarder kronor för åren 2018–2020 men enligt Försvarsmaktens egen analys krävs ytterligare 10 miljarder kronor till och med 2021 om inte försvarsförmågan ska minska.
Ensam är inte stark. De politiska låsningarna när det gäller frågan om svenskt Natomedlemskap visar dock inga tecken på att lösas upp.
Den försvarsgaranti Sverige skulle ha fått genom ett Natomedlemskap tycks regeringen nu försöka skaffa sig på annat håll genom en kringgående manöver.
I veckan besökte försvarsminister Peter Hultqvist (S) USA. Där undertecknade han ett avtal som innebär att Sverige, Finland och USA ska fördjupa sitt militära samarbete ytterligare.
"Överenskommelsen [...] syftar till att öka stabiliteten. I den stabiliteten ingår också amerikansk närvaro på olika sätt", sade Hultqvist till DN.
Avtalet går tillbaka till två separata överenskommelser – avsiktsförklaringar om försvarssamarbete – som träffades mellan Sverige och USA respektive Finland och USA sommaren 2016.
Det är klokt agerat av Hultqvist och regeringen. Samtidigt säger det en del om socialdemokratins lätt schizofrena hållning i frågor som rör försvarssamarbete.
Utrikesminister Margot Wallström (S) hävdade i riksdagens utrikespolitiska debatt i februari att ett Natomedlemskap inte skulle göra Sverige säkrare utan tvärtom mer utsatt:
"Vi vet vem som är commander in chief i det land som verkligen bestämmer i Nato."
Ja, det handlar om president Donald Trump i det land – USA – som statsrådskollegan Hultqvist nu lovat att fördjupa det militära samarbetet med.
Gå till toppen