Inlägget har korrigerats.

Hoten mot Sverige är mer komplexa än tidigare och säkerhetsläget i närområdet har försämrats.

Sverige befinner sig i en övergång från att göra militära insatser runt om i världen till att i huvudsak ägna sig åt att försvara det egna landets territorium. För det behövs en bred och väl avvägd säkerhetspolitik.

Vi förespråkar en grön säkerhetspolitik. Här är dess viktigaste delar:

1. Anpassa försvaret efter hotbilden.

Alliansen tror att svaret på det sämre säkerhetsläget i Sveriges närområde är snabb upprustning och medlemskap i Nato. Vi säger skarpt nej till båda. Den sortens tvära kast i säkerhetspolitiken riskerar, snarare än att öka säkerheten, att leda till raka motsatsen när land efter land rustar upp för att hålla sina grannar stången.

Det är mer ansvarsfullt att istället bygga upp försvaret gradvis efter hotbilden, utveckla samarbetet med Sveriges grannländer och verka med diplomati för avspänning i Östersjöområdet.

2. Använd utrikespolitiken som den första försvarslinjen.

Genom att annektera Krimhalvön 2014 och aggressionen i östra Ukraina bröt Ryssland mot den europeiska säkerhetsordningen som slår fast att gränser inte får flyttas med våld. Samtidigt fortsätter president Putins regim, som ett sätt att stärka sin makt, att begränsa oliktänkandes möjligheter att uttrycka sig.

Sverige måste även framöver stödja EU:s sanktioner mot Ryssland och verka för att de ska vara effektiva och inte slå mot allmänheten. Det är viktigt att Sveriges kommunikationskanaler med Ryssland hålls öppna där det är möjligt. Diplomati och myndighetskontakter inom internationella forum såsom Östersjöstaternas råd, Barentsrådet och Arktiska rådet minskar risken för missförstånd och bidrar till avspänning. Folk-till-folk-kontakter som vänortssamarbeten, ungdoms- och kulturutbyten är också ett bra sätt att öka förståelsen människor emellan och minska mottagligheten för desinformation och propaganda.

3. Sätt realistiska mål.

Försvaret ska precis som andra myndigheter ha förutsättningar att klara av sitt uppdrag. Därför har regeringen skjutit till pengar upprepade gånger under denna mandatperiod. Men ökade anslag får inte bli ett ändamål i sig. Det viktigaste är vad som kommer ut i säkerhet – inte hur mycket det kostar. Utspel, som Moderaternas, att Sverige ska fördubbla försvarsutgifterna, utan en ordentlig genomlysning av försvarets behov, är inte seriösa.

4. Bygg säkerheten brett.

Det moderna samhället är på flera sätt mer sårbart än tidigare. Vare sig det handlar om desinformationskampanjer, cyberattacker mot samhällsviktig verksamhet eller extremväder som lamslår hela samhällen, måste Sverige vara förberett. Miljöpartiet står bakom försvarsberedningens förslag att åter stärka civilförsvaret, regeringens satsning på att det ska finnas tillräckligt med livsmedel i landet under en krissituation,och den ökade beredskapen mot desinformation och cyberattacker. Ett motståndskraftigt Sverige ska kunna klara alla typer av hot mot landets och medborgarnas säkerhet.

Sverige måste också bidra till en fredligare värld. Det kräver en sammanhängande politik mot konflikters grundorsaker. Miljöpartiet har i regering ökad biståndet, skärpt reglerna för vapenexport och placerat Sverige i täten för att med utsläppsminskningar och klimatanpassning möta denna tids största säkerhetshot: klimatförändringarna.

En modern bred och grön svensk säkerhetspolitik behövs för att göra människor i Sverige och omvärlden säkrare.

Bodil Valero (MP) är EU-parlamentariker och säkerhetspolitisk talesperson för den gröna partigruppen i EU-parlamentet.

Anders Schröder (MP) är riksdagsledamot och försvarspolitisk talesperson.

Valter Mutt (MP) är riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson.