Malmö

Läsartext: Jag har renodlat effekterna av Malmömodellen

Det är ingen oöverstiglig uppgift att ta reda på sakernas tillstånd: hyresnivåer, geografisk fördelning och utveckling över tid, skriver Björn Alfredsson om sin uträkning.Bild: Sven-Erik Svensson
I mitt inlägg ”Malmömodellen är ett sätt att höja hyrorna” (Sydsvenskan 15 april) visade jag att modellen i sig hade resulterat i avsevärt högre hyror. När så Hyresgästföreningen i sitt försvar för modellen ”Malmömodellen är till för att skapa rättvis hyressättning” (Sydsvenskan 2 maj) nämner de inte med ett ord att modellen höjt hyrorna. Typiskt är också att de inte talar om rättvisa hyror som borde vara föreningens främsta mål, rättvisa hyror mellan hyresgäster och rättvisa hyror i relationen mellan hyresgäster och hyresvärd.
Läs mer:Malmömodellen är till för att skapa rättvis hyressättning
Läs mer:Malmömodellen är framför allt ett sätt att höja hyrorna
Numera formuleras försvaret för modellen som ”rättvis hyressättning”. Så kanske det förefaller när man med objektiva begrepp som formler och poäng beräknar hyran. Men innan man kommit dit har vägen kantats av osäkerheter, exempelvis enkätsvar med felmarginaler, skönsmässiga antaganden med stort inslag av tyckande, och till sist en beräkningsmodell som med några räknetecken suddar ut alla osäkerheter och fel som begåtts under resans gång. Men felen och osäkerheterna finns i slutresultatet.
Hyresvärdarna är inte dummare än att de har nästan full koll på processen genom ständiga simuleringar och konsekvensanalyser: ”Vad händer om lägesfaktorn ges större tyngd, vad händer om bostadens charm får flera poäng?” Motsvarande kompetens och intresse finns inte från hyresgästrepresentanternas sida. Malmömodellen gynnar fastighetsägarsidan.
Hyresgästföreningens påstående om att ”Hur hyror sätts och nivåer för detta ska vara känt för alla och envar.” Varför har man då från föreningens sida inte gjort ordentliga utvärderingar av Malmömodellen? Varför har inte föreningen en öppen, tillgänglig och trovärdig hyresstatistik? Kanske är man oförmögen, kanske vill man inte, kanske både och. I vilket fall som helst så drabbar det hyresgästerna i slutändan som några reportage i tidningen visat.
Det är ingen oöverstiglig uppgift att ta reda på sakernas tillstånd: hyresnivåer, geografisk fördelning och utveckling över tid. Jag ägnade några dagar att skapa en databas med hyresuppgifter före och efter Malmömodellens införande baserat på offentligt material. Nuvarande ordföranden Kenneth Gustavsson, ivrig Malmömodellanhängare, framträdde för några år sedan på ett föreningsmöte med regionfullmäktige i Stockholm. Där gjorde han reklam för Malmömodellen och samtidigt beklagade han att Stockholm ännu inte hade en egen modell. Det var rent osolidariskt var hans budskap. Han borde använda sin tid till hyresgästernas fromma bättre.
Hyresgästföreningens replik på bland annat mitt inlägg nämner inte hyresnivån över huvud taget. I stället återkommer man till de höga nyproduktionshyrorna, hyresgästernas svaga ställning vid ombyggnader, prisutvecklingen på taxor och avgifter, de orättvisa ränte- och rotavdragen. Allt detta skapar problem för hyresgästerna och det sker oavsett, med eller utan systematiserade modeller för hyressättning. Hyresgästföreningen menar som kritik mot mig att alla dessa faktorer påverkar hyressättningen och måste tas hänsyn till. Jag har renodlat effekterna på hyran av Malmömodellen. Det står klart att modellen höjer hyrorna utan att ge hyresgästerna något igen.

Björn Alfredsson

Läs mer:Vi vill ha din åsikt – så här gör du
Gå till toppen