– Det gäller inte så många individer mellan 18 och 20 år, men det finns ett signalvärde i beslutet, säger nämndordföranden Anders Ebbeson (MP) som själv beställt utredningen av utbildningsförvaltningen.

– Detta ger också ett antal personer något vettigt att göra, medan de väntar på beslut.

Anders Ebbeson påpekar att många av de ensamkommande mellan 18 och 20 år har hamnat i ett slags ingenmansland i väntan på asylbesluten.

– Skolverket säger att den som fyllt 18 år inte har rätt att söka till de nationella programmen, men inte heller att komma in på vuxengymnasiet. Det blir ett glapp på två år då de inte har något att göra. De får inte heller jobba, om de inte också sökt och fått ett speciellt uppehållstillstånd som ger arbetstillstånd. Vilket är en process i sig.

Enligt Ebbeson beräknar man att detta handlar om fem-tio personer per läsår i Lund. Kostnaden för var och en uppskattas i förslaget till cirka 105 000 kronor per år.

– Minst. Det kom fram att det kan vara lite lågt räknat. Flera av dem kommer inte att bli behöriga till högskoleförberedande, utan till yrkesförberedande program och de är lite dyrare.

Anders Ebbeson påpekar Malmö nyligen tog ett likadant beslut. Han räknar med att Lund ska kunna söka bidrag från staten, regeringen har avsatt pengar, dock endast 11 miljoner för hela landet.

Vid nämndmötet ville först M, L och KD ha en återremiss och en noggrannare utredning. Detta röstades ned. Vid voteringen om förslaget röstade sedan två nämndledamöter, moderaterna, emot.

– Det behövs ett bättre underlag, säger Louise Rehn Winsborg (M), andre vice ordförande i nämnden.

– Antalet elever bygger på en väldigt preliminär beräkning och det kan också komma asylsökande hit från andra kommuner. Dessutom riskerar andra behöriga att slås ut i konkurrensen, det är trångt på Lunds skolor.

Louise Rehn Winsborg påpekar också detsamma som Anders Ebbeson: Summan 105 000 kronor per asylsökande och läsår är sannolikt för låg och frågan är hur långt statens 11 miljoner räcker.