Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Kajsa Leo: I den tysta kupén övervakar vi varandra – och oss själva

När tågkaoset härjar som mest kanske det kan vara skönt att välja den tysta kupén; att riktigt gå in i sig själv och strunta i omgivningen. Så tänker åtminstone jag när jag reser mellan Höör och Nässjö en helt vanlig fredag.

Till min glädje möts jag av min favoritkonduktör. Det gör inget att han har spikes och dåliga 90-talstatueringar. Hans stjärt är som svalor som häckar och får mitt hjärta att rusa som ett X2000. Jag skulle kunna fråga om han är bekant med 200 km/h-klubben men på ett tåg kan man inte bete sig hur som helst. Speciellt inte i den tysta kupén.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen