Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Liberalismen riskerar att förlora slaget om EU:s framtid.”

Partier och politiker som står för en EU-vänlig linje måste våga rannsaka sig själva. Om argumenten inte når fram till andra än de redan övertygade duger det inte att skylla på väljarna. Det skriver Mikaela Hellman, ledamot i Centerstudenter international.

I god tid innan EU-valet nästa år måste liberala partier i Europa plocka fram argument som visar på framtidstro och öppenhet, men också demokrati, rättsstatsprincipen, trygghet och möjligheterna för varje människa att forma sitt eget liv, skriver Mikaela Hellman.Bild: Thomas Löfqvist
Om ett år går befolkningen i EU:s medlemsländer till valurnorna för att välja representanter till Europaparlamentet.
I stort sett varje europeiskt nationellt val de senaste åren har resulterat i att EU-fientliga och antiliberala krafter har gått kraftigt framåt. Att Italien efter långa förhandlingar har fått en regering som består av två populistiska partier, anti-etablissemangspartiet Femstjärnerörelsen och högerpopulistiska Lega, är bara det färskaste exemplet.
Grundläggande liberala värden som mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen är under attack. Man skulle kunna tänka sig att EU-vänliga liberaler framgångsrikt kunde bemöta angreppen. Men på många håll i Europa har detta inte skett.
EU-skeptiker som Jimmie Åkesson, Nigel Farage, Viktor Orbán och Marine Le Pen är duktiga retoriker. De argumenterar på sätt som väcker känslor – ilska och rädsla. De påstår att människor i Europa har förlorat något värdefullt. Att deras nationella identiteter är hotade - och att EU bär ansvaret för detta. De målar upp en dyster bild av framtiden om inte varje land vänder sig inåt och återgår till att skydda sina egna intressen först.
Från liberalt håll bemöts de EU-fientliga populisternas känsloargument med hårda fakta och siffror som visar på den tillväxt och det ökade välstånd som samarbetet inom EU inneburit.
EU-vänliga företrädare upprepar de argument som övertygade dem själva om att en europeisk union är rätt väg att gå, utan att reflektera över att det är argument som förmodligen redan har omvänt alla de kommer att omvända. Ingenstans har detta varit tydligare än under kampanjen inför den brittiska folkomröstningen, där valaffischerna för den sida som ville att Storbritannien skulle stanna kvar i EU visade siffror som styrkte deras argument, medan den sida som ville lämna unionen använde sig av djupare värdefrågor, hot mot demokratin och vikten av suveränitet.
Partier och politiker som står för en EU-vänlig linje måste våga rannsaka sig själva. Om argumenten inte når fram till andra än de redan övertygade duger det inte att skylla på väljarna.
Som det är nu riskerar liberalismen att förlora slaget om EU:s framtid.
I god tid innan EU-valet måste liberala partier i Europa plocka fram argument som visar på framtidstro och öppenhet, men också demokrati, rättsstatsprincipen, trygghet och möjligheterna för varje människa att forma sitt eget liv.
Liberala partier och politiker måste bli bättre på att framföra sina argument på ett sätt som gör att människor vill lyssna. Istället för att döma ut väljare som förlorade, måste de försöka förstå varför populisterna har vunnit så många europeiska väljares gunst.
Att likt Hillary Clinton avfärda motståndarens väljare som deplorables, beklagansvärda, riskerar att bara öka politikerföraktet. Europas liberala partier måste hitta ett effektivt sätt att bemöta populisternas argument. Annars riskerar de att hamna i underläge redan innan EU-valrörelsen har börjat.

Mikaela Hellman

Mikaela Hellman är ledamot i Centerstudenter international.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen