Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Gör inte bara mer för jobb. Gör rätt saker.

Flyktingar som kom till Sverige 2015. Nu ska många av dem in på arbetsmarknaden.Bild: Johan Nilsson/TT
Mer måste göras för att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden, påpekar otaliga politiker. Betydligt mindre intresse ägnas åt vad som redan görs. Det finns skäl att ändra på det, att döma av en granskning från Riksrevisionen.
Inte nog med att flera insatser från Arbetsförmedlingen, AF, ser ut att fungera dåligt. Myndigheten sägs dessutom sakna kunskap om varför de inte fungerar.
"Man skulle vilja veta mer om de aktiviteter som erbjuds till nyanlända, dels om de har någon effekt överhuvudtaget och dels vilka som har bäst effekt. Men den här utvärderingen finns inte", säger Riksrevisionens projektledare Marie Gartell till Ekot.
Vid en granskning av 6 000 nyanlända som år 2011 gick Arbetsförmedlingens förberedande utbildning inom etableringsuppdraget var 60 procent fortfarande registrerade hos myndigheten fyra år senare. Bland de övriga hade knappt en tredjedel fått jobb, men det var också många som hade lämnat arbetskraften. I synnerhet kvinnor och lågutbildade.
Bland dem som istället deltog i Arbetsförmedlingens arbetspraktik var det betydligt fler som fick jobb. Men ingen kan säga om det beror på själva insatsen eller om deltagarna stod förhållandevis nära arbetsmarknaden redan från början.
Med sådana kunskapsluckor är risken stor för att ansvariga politiker satsar fel när de beslutar om vilka ytterligare insatser som ska sättas in. I synnerhet som regeringarna 2006–2015, enligt Riksrevisionen, systematiskt överskattade antalet deltagare i arbetsmarknadsinsatser.
Med stor tilltro till åtgärder och liten kunskap om deras effekt är det som upplagt för nya politiska misslyckanden. Sådana har Sverige inte råd med. En stor utmaning väntar. Arbetskraften fortsätter att fyllas på med nyanlända från flyktingvågen år 2015 samtidigt som högkonjunkturen enligt flera prognoser mattas av.
Det saknas inte ljuspunkter i statistiken. Etableringstakten för nyanlända ser ut att ha ökat en del, men det kan visa sig vara en tillfällig effekt. Goda ekonomiska tider har gett hög efterfrågan på arbetskraft på senare år.
Ändå är sysselsättningsgapet fortsatt väldigt stort mellan inrikes och utrikes födda. Integrationen på arbetsmarknaden måste förbättras av såväl mänskliga som samhällsekonomiska skäl. Även nyanlända med kortare utbildning måste få bättre utsikter till anställning.
Fack och arbetsgivare vill se nya former av subventionerade anställningar, men risken är stor för rundgång mellan olika sådana åtgärder. Tendensen är redan tydlig. Medan antalet extratjänster har ökat från nära noll till 15 000 på två år har till exempel nystartsjobben minskat från 50 000 till 35 000. Den totala användningen av subventioner ser med andra ord inte ut att ha ökat.
Det är utmärkt att många politiker inser att det brådskar med fler insatser för att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden. Men det räcker inte att göra mer. Väl så viktigt är att göra rätt saker. Därför krävs bättre utvärdering av vad som faktiskt fungerar.
Gå till toppen