Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Signerat

Mats Skogkär: Ibland är det klokast att inte lyssna på polisen.

Polisen i Helsingborg har ökat sin närvaro på Drottninghög.Bild: Sven-Erik Svensson
Står ett gäng och säljer knark i din trappuppgång? Säg åt dem att sluta, uppmanar polisen i Helsingborg allmänheten. Det samma gäller andra former av brottslighet.
Jonas Berg, polisens operationsledare för insatserna i bostadsområdet Drottninghög, tipsar i SVT Nyheter också om en lämplig öppningsreplik:
"Jag ser vad du gör och gör du det igen så kommer jag att ringa polisen."
Det är lätt att tycka att det är det rätta att göra, men är det också det kloka?
"Helt riskfritt är det inte att vara människa och leva i samhället utan det är en del i upplägget", resonerar Berg.
Det är också ett sätt att se på saken. Självklart har alla samhällsmedborgare ett ansvar. Men steget från civilkurage till dumdristighet kan vara kort.
Jonas Berg får stöd av sin överordnade, lokalpolischef Sven Holgersson. De som bor på eller besöker Drottninghög ska uppleva att "här känner alla varandra och här vågar vi säga till varandra på ett förnuftigt sätt".
Men som Holgersson också säger:
"Om man upplever att det är farligt då ska man självklart ringa polisen."
Det blir lite motsägelsefullt.
När de laglydiga tittar bort får lagbrytarna större svängrum. Så uppstår en ond cirkel. Kan den brytas genom att boende "säger ifrån"?
Det är inte svårt att hitta exempel på personer som visat civilkurage – och råkat illa ut. Hur vanligt förekommande det är, är däremot omöjligt att veta. Den som ingriper utan att något händer hamnar inte i statistiken – och sällan i nyheterna.
Antalet anmälda fall av övergrepp i rättssak – som hot och våld mot vittnen – har inte förändrats påtagligt sedan 2009, då Brottsförebyggande rådet började särskilja just denna brottstyp i sin statistik. Om det går att se någon trend de senaste åren så är den nedåtgående.
Samtidigt hävdar polisen ofta att det blivit betydligt svårare att få folk att ställa upp som vittnen. Och att få brottsoffer att anmäla. Inte minst gäller detta i så kallade utsatta eller särskilt utsatta bostadsområden.
Kanske finns ett samband där det ena ger det andra. Den som inte säger till, den som inte ringer polisen eller vittnar, råkar heller inte illa ut, blir inte en del av statistiken.
Polisens trygghetsmätning i Helsingborg förra året var ingen rolig läsning. Det visade sig bland annat att invånarna i stadsdelen Söder var bland de otryggaste i hela landet.
Det är kanske inte så det var menat, men Helsingborgspolisens uppmaning kan uppfattas som ett sätt att skjuta över en del av ansvaret för denna otrygghet på allmänheten.
Att de som ägnar sig åt allvarlig kriminalitet som organiserad knarkhandel skulle skrämmas eller skämmas på grund av förmaningar från vilken vän av ordning som helst, låter optimistiskt.
Ohörsamhet mot ordningsmakten – att inte göra som polisen säger – är nog att rekommendera i det här fallet. Och att istället lita till det egna omdömet.
Gå till toppen