Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

Han gräver djupt i Lunds avrättningshistoria

Då och då dyker den upp, husbilen utanför Arkivcentrum Syd. Därinne sker forskning – på mörk nivå. I trettio år har Rolf Dehlin djupdykt i rättsskipning, dödsdomar, brott och straff.
– Att avrättas med svärd var finast, säger han.

Rolf Dehlin är stammis på Arkivcentrum Syd. Arkivet i Vadstena och hovrätten i Jönköping har också fått besök av honom.Bild: Ingemar D Kristiansen
Under 1800-talet dömdes fyrtiotvå personer i Torna härad till döden av häradsrätten. Fjorton av dem var kvinnor. En av kvinnorna signerade sin dödsdom när hon förgiftade sin make – som överlevde. En annan kvinna dömdes för mordbrand.
Men det vanligaste brottet var barnamord, enligt Rolf Dehlin.
– Sex kvinnor dömdes till döden för barnamord. Två kvinnor dömdes för barnadråp – då rörde det sig om äldre barn som de hade haft ihjäl, säger Rolf Dehlin och bläddrar i en stor pärm med anteckningar.
– Det som griper en är att de var så många kvinnor som dödsdömdes. Sex stycken i bara ett härad.
Rolf Dehlin är egenföretagaren från Viskafors utanför Borås som ägnar fritiden åt att kartlägga brott och straff och under de senaste tjugofyra åren dödsdomar under 1800-talet i Torna härad i synnerhet.
Tre till fyra gånger om hösten och lika många gånger om våren sätter han sig i sin välutrustade husbil och rullar hela vägen till Arkivcentrum Syd på Gastelyckan – en guldgruva för såväl professionella som fritidsforskare. Här stannar han i ungefär en vecka.
– Jag har allt i husbilen. Dator, pärmar och internetuppkoppling.
Varje morgon går han upp vid sextiden, äter frukost och tar därefter en promenad i området. Sedan ger Rolf Dehlin sig i kast med forskningsuppgiften som han själv gett sig.
Det svåraste i uppdraget, tycker han, är att hitta domarna i arkivet. Att läsa svenska från 1800-talet är däremot inte besvärligt men tar tid.
– Det är en fråga om att kunna tyda olika handstilar. Jag skriver ner alla domar ordagrant på begriplig svenska.
Rolf Dehlin skriver av svenskan från 1800-talet ordagrant.Bild: Ingemar D Kristiansen
Hur gick det då för de olycksaliga som dömdes till döden? Av de fyrtiotvå som dömdes (männen dömdes oftast för rån och våldsamheter) benådades alla utom sju.
– Man hade i princip bestämt sig för att reducera dödsstraff i mitten av 1800-talet. 1865 benådades samtliga. Den sista avrättningen skedde 1859 – han hade hällt arsenik i sin hustru.
Av de sju som inte slapp undan dödsdomen tog en livet av sig på dasset på Malmö fästning. De andra sex halshöggs.
– Det fanns inget annat sätt. Hängning slutade man med på 1700-talet – det ansågs som ett nesligt straff och det var finare att bli halshuggen. Var du adlig avrättades du med svärd, det var ännu finare.
Avrättningarna skedde på galgbacken i Dalby. Folket kommenderades ut av kronolänsmannen för att bilda två ringar runt avrättningsplatsen, en så kallad spetsgård.
–Jag tror egentligen inte att de var så motiverade. Men efteråt blev det fest.
Varför detta engagemang i dödsdomar?
– Jag har alltid varit intresserad av historia och särskilt av brott och straff. Jag såg dödsdomarna och bestämde mig för att göra en kartläggning, säger han.
Kanske blir det så småningom en bok om dödsdomarna i Torna Härad.
– Min avsikt är inte att skriva en roman. Jag vill berätta rätt upp och ner hur det var.
Att han djupdyker i Torna härad beror på att släkten kommer härifrån.
– Och så ville jag begränsa mig. Fyrtiotvå dödsdomar är mycket och räcker gott och väl till.
Gå till toppen