Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Integration är svårt. Men det klarar Sverige.

Vi klarar det, sade Angela Merkel 2015.Bild: Hannibal Hanschke
Kanske blir det inte bättre. Möjligheterna att öka integrationen på arbetsmarknaden är inte så goda som många politiker vill få det till, menar forskaren Joakim Ruist som står bakom en ny rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO. Han har studerat sysselsättningsnivån bland flyktingar mellan 1983 och 2015.
Statistiken visar att flyktingarnas sysselsättningsutveckling gradvis har försämrats genom åren, men sedan 1990-talskrisen har integrationstakten varit någorlunda konstant. Politiska insatser för att underlätta processen ser inte ut att ha haft någon större effekt. Det har alltid varit svårt att få flyktingar i arbete. Därför finns det inte heller någon anledning att tro att det skulle bli väsentligt annorlunda i framtiden, resonerar Ruist.
Tiden det tar för flyktingarna att komma in på arbetsmarknaden påverkar naturligtvis Sverige ekonomiskt. Enligt rapporten kostar en genomsnittlig flykting utslaget på hela sin livstid landet cirka 74 000 kronor per år. Tiden på arbetsmarknaden kompenserar helt enkelt inte fullt ut för etablerings- och pensionsåren.
Enbart Ruists sätt att räkna får uppenbart vissa att reagera. Aftonbladets ledarsida (ob S) anklagar ESO för att luras och Arenas chefsekonom Sandro Scocco påpekar att flyktingarnas arbetskraft behövs för att samhället ska fungera
Så är det absolut. Men det motsägs egentligen inte av ESO:s beräkningar och de viktigaste avvägningarna är snarare moraliska än ekonomiska.
Politiska beslut om asylmottagning har inte fattats för att stärka statskassan. De handlar om något större än ekonomiska värden, som medmänsklighet och internationell solidaritet. Välmående Sverige som inte varit i krig på över 200 år tar ansvar, när levnadsvillkoren inte är lika goda på andra håll i världen. Människor som flytt från krig och förföljelse har erbjudits en fristad – inte för att det varit lätt, utan för att det varit rätt.
Vid den stora flyktingvågen 2015 blev det nödvändigt att strama åt migrationspolitiken. Och i väntan på en uppgörelse om flyktingmottagningen inom EU lär den striktare linjen behöva ligga fast. Men hur svårt det än är så fortsätter det politiska arbetet för att nyanlända ska få jobb snabbare.
I detta läge kommer Ruist trots allt med ett hoppfullt och nyanserande budskap: det är ingen katastrof om integrationen på arbetsmarknaden inte blir bättre än idag.
"Vi tycks ju klara både de sociala och de ekonomiska kostnaderna så här långt, så vad är det som säger att det måste bli bättre ekonomiskt och socialt för att vi ska kunna hålla ihop som samhälle", frågar han retoriskt i en DN-intervju.
Tankarna leds till vad förbundskansler Angela Merkel sade när flyktingvågen till Tyskland var som allra störst: "Vi klarar det."
Lite mer av den attityden skulle behövas även i dagens svenska migrationsdebatt.
Gå till toppen