Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Nöje

Bi-bod i stället för miljödepression

Kan konsten ge ny håg åt alla klimatdeprimerade och uppgivna? Bildmuseet i Umeå samlar i sommar konstnärer som visar nya vägar och perspektiv i utställningen "Ekologins visionärer". Erik Sjödin är en av dem.

Konstnären Erik Sjödin bygger en bod för bin i Marabouparken I Sundbyberg.Bild: Jessica Gow/TT
Pyssel med vass och näver väntar konstpubliken i Umeå och Sundbyberg. "Våra vänner pollinatörerna" kallar Erik Sjödin sin workshop där han låter konstpubliken tillverka bostäder till solitärbin och andra pollinatörer. I sommar leder han pyssel både på Bildmuseet och på Marabouparken utanför Stockholm, där han också bygger en särskild bi-bod, inte helt olik en gammeldags vedbod.
Gör man bara på rätt sätt kommer också insekterna lovar han, väl medveten om att de färdigtillverkade så kallade insektshotellen inte alltid håller vad de lovar.
– Poängen är att man ska lära sig hantera olika material men också att man ska få en kul ingång till ekologi och pollinatörer och till vilka förändringar som behövs strukturellt, säger han.
Erik Sjödin utgår ofta från naturvetenskaplig forskning i sin konst. För att blommor och växter ska fortsätta växa måste de befruktas av honungsbin, vilda bin eller humlor. Mest effektivt är det vilda biet där flera arter är hotade, bland annat på grund av modernt stadsbyggande, skogs- och jordbruk.
Men även människans syn på insekterna intresserar honom. Både i Sundbyberg och i Umeå ställer han ut installationen "Den politiska biodlarens bibliotek" där han visar hur författare genom tiderna projicerat mänskliga styrelseskick på bisamhällen. Först i form av monarkier, styrda av "en drottning", senare som mer decentraliserade drönarsamhällen.
– Genom att analysera hur vi ser på andra kanske vi får en bild av hur vi själva och vårt samhälle fungerar, säger Anders Jansson, museiintendent på Bildmuseet i Umeå.
Den franska ekologen Samuel Roturier är mer handgriplig. Vad är mest lönsamt, en gruva som ger 300 jobb i tio år eller långsiktig renskötsel som ger 30 jobb i 100 år? är en frågeställning tagen ur hans film om samiska renskötare som visas i utställningen "Ekologins visionärer".
Även konstnären Leena Valkeapääs verk är sprunget ur Sápmi. Tillsammans med sin man, renskötaren Oula-Antti Valkeapää, har hon gjort ett poetiskt bildkollage med text- och bildmeddelanden, reflektioner och iakttagelser som de skickat till varandra när han varit ute på fjället.
I flera verk får naturen en egen röst. Ursula Biemanns och Paolo Tavares film, "Skogens lag" handlar om hur Ecuador, som första land i världen skrev in naturens rättigheter i sin grundlag.
När internationella företag ville utvinna mineraler ur Amazons förde lokalbefolkningen, miljöaktivister och advokater naturens talan i domstol och vann, berättar Anders Jansson:
– Nu är ekosystemet i Ecuador att betrakta som juridisk person, det är visionärt!
"Gemenskapstjänster" på Marabouparken i Sundbyberg öppnar den 14 juni och "Ekologins visionärer" på Bildmuseet i Umeå dagen efter.
Fakta

Visioner och tjänster

"Ekologins visionärer" visas 15 juni till 21 oktober på Bildmuseet i Umeå och bygger på den nya boken "Eco-Visionaries", som i sin tur är ett samarbete mellan fyra konstinstitutioner: Bildmuseet i Umeå, MAAT i Lissabon, HeK i Basel och LABoral i Giljón, Spanien. Alla fyra har gjort egna utställningar utifrån boken. I Umeå medverkar bland andra gruppen Futurefarmers och norska Elin Már Øyen. Brittiska Carolina Caycedo berättar om olika floder utifrån flodernas eget perspektiv. Till utställningen i Umeå har hon utökat sina "Riverbooks" med berättelser om Umeåälven och Vindelälven.

"Gemenskapstjänster" på Marabouparken i Sundbyberg, med verk av Erik Sjödin och Mia Isabel Edelgart, visas 14 juni till 26 augusti.

Gå till toppen