Livstids fängelse. Lagens strängaste straff. Det blev domen för Rakhmat Akilov, den skyldige till terrordådet på Drottninggatan i Stockholm i april förra året.

Allt annat hade varit en sensation i detta fall, enligt åklagarna "kanske det grövsta brott som någonsin begåtts i Sverige". Dessutom erkände Akilov under rättegången i stort sett allt som lades honom till last.

Trots det är Akilov enligt sin försvarare, advokat Johan Eriksson, "besviken över att han dömdes på livstid", han hade velat ha ett tidsbestämt straff. Eventuellt kommer domen att överklagas.

Det skulle kunna vara en fördel rent juridiskt om åtalet prövas i högre instans, det skulle klargöra rättsläget på ett bättre sätt. Domen är unik för svenska förhållanden och har sitt intresse även ur ett internationellt perspektiv: det är få gärningsmän vid den här typen av terrordåd som överlever och får sin sak prövad i en rättegång.

Samtidigt är det lätt att förstå om Akilovs offer och deras anhöriga hoppas att processen ska vara slut i och med torsdagens dom.

Akilov mördade fem när han i en stulen lastbil en fredagseftermiddag dundrade fram på gågatan och mejade ner fotgängare. Han dömdes även för 119 av de 124 mordförsök han åtalats för.

Om det inte rått någon tvekan om Akilovs skuld har frågetecken rests om dådet ska bedömas som terroristbrott. Men det anser tingsrätten.

För att en handling ska utgöra ett terroristbrott måste vissa kriterier vara uppfyllda. Till exempel krävs det att brottet "allvarligt kan skada en stat".

Tingsrätten hänvisar i domen till att polis och räddningstjänst gått upp i stabsläge samt att trafik, lokaltrafik och sjukhus drabbats av stora problem och utsatts för hård belastning till följd av Akilovs brott.

"Det är alltså sådant som skadar det öppna samhället och som lagstiftningen om terroristbrott är till för att förebygga", sade rättens ordförande Ragnar Palmkvist vid en pressträff när domen meddelades.

Akilov döms också till livstids utvisning. Även om det är högst osannolikt skulle Akilov rent teoretiskt kunna vara en fri man redan 2030. Den som döms till livstid kan efter tio år i fängelse ansöka om ett tidsbestämt straff. Livstidsstraffet kan då omvandlas till som lägst 18 års fängelse, vilket – enligt principen att endast två tredjedelar av straffet avtjänas bakom lås och bom – skulle innebära tolv år.

Terroristen från Uzbekistan hävdar att han agerade på uppdrag av Islamiska staten – som dock aldrig tagit på sig dådet. Akilov var inställd på att komma till paradiset, har han förklarat, som belöning för att ha dödat "otrogna".

Men Akilov överlevde. När han kraschade in i Åhlénsvaruhusets entré utlöstes bomben han hade med sig i fordonet inte som han tänkt sig. Istället för evigt liv i paradiset väntar nu ett liv på anstalt. Han misslyckades.

Terrorns syfte är att sprida skräck; att destabilisera ett samhälle genom att till synes blint slå mot oskyldiga och oskyddade invånare; att sprida hat och misstro och få människor att vända sig mot varandra, få grupp att vända sig mot grupp; att försvaga demokratin och tilltron till staten, till dess institutioner och till dessa institutioners vilja och förmåga att skydda befolkningen.

För de döda, för de skadade, för alla dem som på olika sätt direkt berördes av Akilovs terrordåd, kommer livet förmodligen aldrig att bli sig likt.

Sverige som samhälle återvände dock efter den inledande chocken och sorgen snart till det normala. Om något fick terrordådet människor att sluta sig samman. Sverige som nation kanske vacklade till för ett ögonblick den där svarta fredagseftermiddagen, men tappade aldrig fotfästet.