Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Nog nu. Sverige måste inte bli danskt.

Mette Frederiksen, danska socialdemokraternas ordförande, byter väg.Bild: Rene Schutze
Häromdagen kom en debattglad klass från en dansk folkhögskola på besök till ledarredaktionen. Läraren, en verklig Sverigevän som dagligen läser flera svenska tidningar, öppnade med en stor portion ironi:
”Grattis, nu har ni i Sverige fått den danska situationen.”
Läraren är tveklöst något på spåren. Det avslöjar partiernas staplar i SCB:s partisympatiundersökning, PSU, som publicerades i tisdags. Inget politiskt block är i närheten av egen majoritet. Sverigedemokraterna hamnar på 18,5 procent hos SCB – och på ännu högre nivåer i andra mätningar.
Det finns, självfallet, mängder av fallgropar för den som jämför svensk politik med dansk.
Grundtonen i dansk debatt är traditionellt mer borgerlig än i Sverige, där S i decennier dominerat som statsbärande parti. SD må starkt påminna om DF, Dansk Folkeparti, men partiernas bakgrund skiljer sig åt – medan DF sprungit ur högerpopulism och skattekverulans har SD nazistiska rötter. De parlamentariska spärrarna skiljer sig åt – 4 procent till riksdagen och 2 till folketinget – vilket så klart påverkat hur partistrukturerna utvecklats.
Och ändå. Fler och fler politiska paralleller kan dras mellan Danmark och Sverige.
Dansk Folkeparti har fått ett osannolikt stort inflytande på dansk politik, delvis på grund av ett relativt brett folkligt stöd i en jämn blockpolitisk situation. Sedan 2001, då DF blev stödparti till Anders Fogh Rasmussens borgerliga regering, har partiet successivt blivit mer tongivande i debatten – särskilt i udlændingepolitiken. Nej, SD har inte motsvarande inflytande i Sverige, men tveklöst har flera svenska partier anpassat sina migrationsförslag i stramare riktning i försök att ta loven av populisternas opinionsframgångar.
Se på SCB:s opinionssiffror och jämför med danska Voxmeters mätningar.
De danska socialdemokraterna noteras för 25–27 procent i opinionen, ungefär som de svenska numera gör. Venstre ligger kring 20-strecket, bara snäppet under Moderaterna i Sverige. KD för en tynande tillvaro i båda länderna medan svenska SD numera når upp till danska DF:s 17–19 procent.
Inte minst danska socialdemokraters utveckling väcker häpnad. I tisdags, på Danmarks grundlagsdag, skrev S-ledaren Mette Frederiksen i Jyllands-Posten att hon gör slut på ett decennier långt förhållande med Radikale Venstre. Klyftan mellan de gamla samarbetspartierna har, särskilt i flyktingfrågan, blivit så djup att Frederiksen förespråkar en ren S-regering efter nästa val. En sådan S-regering skulle kunna få stöd av Dansk Folkeparti och behålla en stram invandringspolitik, något som även S numera torgför.
Frågorna från de danska folkhögskoleeleverna var inte helt lätta att svara på. Kommer SD nu att få samma centrala position i Sverige som DF har i Danmark? Kommer svensk debatt att låta som den danska nu?
Förhoppningsvis inte. I åratal har svenska politiker sett och hört dansk politik – och trots allt ofta strävat efter anständighet i både samtalston och politiska förslag. Sverige bör fortsätta på den svenska vägen. Men bara det faktum att frågorna ställs väcker oro.
Gå till toppen