Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Frågor väcks om det undertecknade dokumentet

Vid det historiska toppmötet i Singapore lovade USA:s president att förse Nordkorea med säkerhetsgarantier samtidigt som Nordkoreas ledare förband sig att arbeta för total kärnvapennedrustning på den koreanska halvön. Frågan är vad det betyder.

Nordkoreas ledare Kim Jong-Un och USA:s president Donald Trump.Bild: Mediacorp/AP/TT
– Det kan finnas en skillnad mellan vad amerikanerna ser som säkerhetsgarantier och vad Nordkorea anser sig behöva, konstaterar Niklas Swanström, Nordkoreaanalytiker och chef för Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISDP).
Till exempel kan det vara så att USA främst verbalt vill garantera att man inte har för avsikt att attackera landet, medan Nordkorea vill se praktiska åtgärder.
– Nordkorea vill se en reducering av amerikansk trupp i Sydkorea och garantier för att inte amerikanska kärnvapen kan föras in på halvön, säger Swanström och lägger till att färre militärövningar med Sydkorea också skulle spela stor roll.
Vid en presskonferens efter mötet sade president Trump dock att avtalet inte omfattar USA:s 32 000 soldater i Sydkorea, men att han hoppas kunna ta hem dem på sikt. Han sade däremot att "krigsspelen" med Sydkorea ska avslutas, men det är oklart om det omfattar alla militärövningar med Sydkorea. Trump betonade att de inställda övningarna kommer att bespara USA mycket pengar.
Med det generella ramavtalet i ryggen ska nu detaljerna kring säkerhetsgarantierna arbetas fram. Swanström säger att det är bra att det inte är de båda ländernas ledare, som inte har stor ämnesspecifik kunskap om exempelvis kärnenergifrågor, som ska formulera dem. Han har svårt att se att processen inte involverar Kina, i synnerhet i ljuset av Trumps avhopp från kärnenergiavtalet med Iran som tyder på att USA:s president inte alltid känner sig bunden av ingångna avtal.
Ett centralt begrepp i dokumentet som nu lär diskuteras i detalj är "kärnvapennedrustning" – något de båda nationerna historiskt haft en bristande samsyn på. USA anser att det betyder en "fullständig, verifierbar och oåterkallelig" avveckling av Nordkoreas kärnvapenprogram. Nordkorea tycker att hela den koreanska halvön ska omfattas, vilket innebär att USA exempelvis inte ska kunna föra in kärnvapen i Sydkorea.
Det undertecknade dokumentet innehåller inga formuleringar om ekonomiska sanktioner, Trump sade att det kommer att ske först när nedrustningen kommit längre. Mänskliga rättigheter berörs inte heller, även om USA:s president sade att ämnet tagits upp vid mötet.
Swanström och andra experter som TT talat med säger att resultatet av toppmötet, inklusive den generella skrivningen är "så bra som man kan förvänta sig".
Jerker Hellström, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), spår att båda ledarna nu kommer att framställa träffen som väldigt framgångsrik men understryker att den är ett första steg.
– Det kommer krävas fortsatta förhandlingar på samma sätt som gjorts innan detta möte, säger han.
Och för att Nordkorea faktiskt ska gå med på att släppa in inspektörer och visa upp alla sina nukleära anläggningar lär det krävas stora eftergifter från USA.
– USA har ju egna ekonomiska sanktioner mot Nordkorea som de skulle kunna lätta på och i förlängningen någon typ av bistånd.
Mark Klamberg, docent i folkrätt vid Stockholms universitet, säger att dokumentet som undertecknades i dag är närmast identiskt med ett uttalande som USA och Nordkorea skrev under 1993.
– Det kan ha betydelse att det är andra personer som upprepar vad som sagts tidigare, så på det sättet kan det ha ett värde. Men det är inte så att USA och Nordkorea har lovat eller utfästs sig något mer än vad parterna gjorde 1993, säger Klamberg till TT.
TT: Har uttalandet ingen betydelse?
– Det är vissa som beskriver det som historiskt, och det är historiskt på så sätt att de har träffats, men för att avgöra den faktiska betydelsen får vi vänta och se, säger Klamberg.
TT: Hur bindande är det som skrivits under?
– Det ser jag mer som någon form av avsiktsförklaring eller gemensamt uttalande. Staterna kan använda det i sin retorik, men det finns ingen övervakningsmekanism, det är väldigt vaga skyldigheter och inget tyder på att det kommer ratificeras vilket är ett krav för bindande överenskommelser enligt amerikansk lag så det går inte att rättsligt utkräva något. USA respektive Nordkorea kan förvisso säga att den motsatta parten har brutit mot vad de har sagt, men det är ingen juridisk utfästelse.
Mark Klamberg säger att andra stater, exempelvis Iran, nu kan lockas att i hemlighet påbörja eller återuppta utvecklingen av kärnvapen.
– Tittar man på det utifrån blir läxan att stater ska skaffa sig kärnvapen för att få en bättre förhandlingsposition. Givet att spridning av kärnvapen är något negativt så är det inte bra.
Fakta

Nordkorea – ett slutet land

Nordkorea är världens mest slutna land, en kommunistisk diktatur styrd av Kim Jong-Un. Samhället är militariserat och de 25 miljoner invånarna strängt övervakade.

Sedan 1990-talet har ekonomin varit i kris och svält har drabbat befolkningen. 1995 och 1996 förvärrades situationen av översvämningar och 1997 drabbades landet av svår torka. Motvilligt erkände Nordkorea "tillfälliga matproblem" och tvingades acceptera livsmedelshjälp från omvärlden. En del källor uppskattar att minst en miljon människor svalt ihjäl på tre år. Enligt andra beräkningar var det snarare två miljoner – var tionde invånare i landet.

Samtidigt ligger Nordkorea i bitter konflikt med USA och Sydkorea. Landet lägger enorma summor på militären och provsprängde, trots omvärldens protester, sitt första kärnvapen 2006. Enligt FN:s resolutioner får Nordkorea inte avfyra ballistiska robotar eller utföra kärnvapentester, något som inte har efterföljts.

Källa: Landguiden

Läs alla artiklar om: Toppmötet i Singapore
Gå till toppen