Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sarah Fredriksson

Kvävde sina forskardrömmar – blev entreprenör av en slump

Hon är biokemisten som motvilligt kvävde sina drömmar om en forskarkarriär och blev entreprenör av en slump. Idag är Sarah Fredriksson vd för det Helsingborgsbaserade investeringsbolaget Puls som söker framtida avkastning i unga projektbolag inom life science.

Sarah Fredriksson är vd för Puls invest.Bild: Britt-Mari Olsson
Finansiellt stabila ägare samt ett brett nätverk med erfarna entreprenörer, forskare och industriella specialister från den svenska medicinteknik- och läkemedelsindustrin. Som vd för life science-investeraren Puls har Sarah Fredriksson god uppbackning från expertkompetens.
Hennes uppgift är att hitta och samordna projekt på ett tidigt stadium, och driva utvecklingen från innovation till attraktivt paketerade investeringsmöjligheter för den större och kapitalstarka industrin.
Samtidigt vet hon hur livet är som förväntansfull entreprenör på den andra sidan av spelplanen. Där stod hon själv som ung akademiker för 20 år sedan med sin idé som enda tillgång på kontot.
– Jag började i fel ände och bad om pengar hos investerare långt innan affären i bolaget började växa. Det var ett av flera misstag som jag lärt mig av under den resan, säger Sarah Fredriksson.
Ett antal år innan dess var hon inte ett dugg intresserad av affärer. Under sin uppväxt på en gård i nordvästra Skåne hade hon mest ögon för djur och i synnerhet hästar.
Sarah Fredriksson.Bild: Britt-Mari Olsson
– Min pappa var amatörtränare för galopphästar och jag brukade hjälpa till. Under hela gymnasietiden ville jag bli veterinär och jobba på en galoppbana. Men det finns bara två galoppbanor i Sverige och jag insåg att det skulle bli svårt att få ett sådant jobb. Jag förstod också att jag var för lång för att bli jockey, säger Sarah Fredriksson.
Istället läste hon till civilingenjör och specialiserade sig inom biokemi. Efter ett examensarbete i Zimbabwe fick hon en doktorandtjänst på avdelningen för tillämpad biokemi vid Lunds universitet och började forska.
– Jag var övertygad om att jag hade hittat rätt. Men för att kunna göra forskarkarriär på universitetet måste man skaffa erfarenheter från andra håll i världen, och i den vevan blev jag mamma, det var inte lätt att åka iväg. Min yrkesvärld rasade samman. Jag var ung och naiv som inte förstod att det gick att hantera en forskarkarriär och vara mamma samtidigt.
Istället hamnade hon på Ideon i Lund där hon tog ett extrajobb på ett företag. Ett år efter att hennes son föddes disputerade hon. Inte heller då hade Sarah Fredriksson en tanke på att börja bygga företag.
– Om någon hade sagt till mig då att jag kommer att bli entreprenör och driva bolag hade jag nog bara skrattat.
Men i samband med extraknäcket för Ideonföretaget började hon läsa om patentverksamhet, och funderade på vad som krävs för att vetenskapliga upptäckter ska komma till nytta.
– Där någonstans tändes en lampa inom mig, jag fick en idé som blev startskottet till Genovis. Det var en ren slump och passion som förde mig dit.
Hon hade dock inga pengar, inget fast jobb och ingen aning om hur hon skulle bygga vidare på affärsidén, som idag har utvecklats till ett verktyg som används för analys av nya biologiska läkemedel.
– Det var jättenaivt. Jag var kunnig inom genteknik men novis kring bolagsfrågor och bokföring. På den vägen lekte jag lite med orden och kom fram till namnet Genovis, vilket turligt nog även funkade i övriga världen. Bara en sådan sak, att jag inte tog reda på det innan jag registrerade bolaget.
Sarah Fredriksson kombinerade entreprenörskapet med mammarollen. Hon brukade ha med sig barnvagnen i olika jobbsammanhang, styrde själv sina arbetstider och fick ihop vardagen med schemat på förskolan.
– Jag såg inga problem. Men omvärlden hakade till viss del upp sig på situationen, bland annat för att jag som mamma jobbade väldigt mycket och på olika tider, säger Sarah Fredriksson.
Som ung och företagsam kvinna kände hon sig också förbisedd som innovatör i samband med publika bolagstillställningar.
– Jag ville inte bli tillfrågad om deltagande i olika events och paneler bara för att de behövde en kvinna i sällskapet. Det var frustrerande; jag ville bara ha fokus på ny teknik och affärer, men lyftes istället fram som det goda kvinnoexemplet.
Numera är det fler kvinnor som startar bolag inom life science-industrin. I det avseendet menar Sarah Fredriksson att utvecklingen är ljusare jämfört med exempelvis techbranschen, åtminstone när det handlar om forskardrivna startups.
– Så småningom möts de dock av en finansvärld där det verkligen inte finns många kvinnor. Jag har nog bara träffat en enda kvinnlig investerare under hela min tid.
Sarah Fredriksson säger att hon inte har tjänat pengar på Genovis. Hon var student när bolaget startades och hade visserligen ett stort innehav, men genom åren blev ägandet kraftigt utspätt. Däremot blev hon rik på erfarenheter.
– All den kunskap jag fick under hela den tiden hade jag aldrig kunnat lära mig någon annanstans. Om jag dessutom hade tjänat pengar på min entreprenöriella resa hade det så klart känts bättre. Då hade jag haft större finansiell styrka för att kunna vara ännu mer engagerad i nya projekt.
Utvecklingstiden inom life science är lång och mödosam. Från tidigt projektstadium till färdiga produkter handlar det om innovationsresor på uppåt 15 år, och ibland längre än så.
– I vår värld är det behjärtansvärt att hitta nya botemedel mot svåra sjukdomar. Men det förstår ju vem som helst, och då behöver entreprenörer inte ägna tid åt att tala sig varma för det. Bedyranden om att just din teknik är bättre än alla andras biter heller inte, säger Sarah Fredriksson och pekar på faktorer som unga bolag istället mäts på.
– Forskningen kan få fram hur många fina resultat som helst. Men det är inte förrän man utvecklar en ny teknik som kunder vill köpa som man också har skapat en innovation. Sedan måste innovationen kunna konkurrera på en global marknad med många bra idéer och inte bara ta fasta på behov i Sverige.
Sedan starten 2002 har Puls skaffat över 600 miljoner kronor i riskkapital. Samtidigt granskas respektive projekt i sömmarna under hela inkubationstiden. Ibland krävs det jobbiga diskussioner när man från investerarens horisont inte tycker att något av projekten håller för en fortsättning under Helsingborgsbolagets vingar.
– Det är den värsta arbetsuppgiften att hela tiden ifrågasätta bolagen som vi har satsat pengar och kompetens i. Vi har idéer som vi utreder i upp till ett år men som vi till syvende och sist säger nej till, vilket såklart är en besvikelse för personerna på den andra sidan, säger Sarah Fredriksson som betonar vikten av ärlighet i pågående samarbeten.
– Man måste våga lägga ned projekt som enligt alla analyser och magkänslor inte har någon framtid. Det betyder inte att vi alltid har rätt, utan handlar mer om att vara rädd om de resurser vi har.
Efter resan med Genovis och engagemanget i andra lovande life science-bolag känner Sarah Fredriksson att hon nu får kombinera det bästa av två världar; dels som investerare, dels som delaktig i forskning i tidiga projekt.
Samtidigt har hon inte riktigt släppt sin hästdröm:
– Jag skulle vilja föda upp och träna en galopphäst. Den biten har jag fått med mig i blodet och är något jag saknar. Men först och främst ser jag framför mig flera år på Puls, att jobba med life science har blivit en livsstil för mig.
Sarah FredrikssonBild: Britt-Mari Olsson
Läs mer: Pronas Pharma tar in nytt kapital
Läs mer: Lundaforskare väljs in till kunglig ingenjörsakademi
Läs mer: Bioteknikbolag tar in sex miljoner kronor
Fakta

Sarah Fredriksson

Ålder: 50.

Jobb: Vd för Puls invest.

Familj: Min man Magnus och mina barn Oscar och Ebba.

Bor: Dalby.

Gör på fritiden: ”Umgås helst med familjen, tycker mycket om hästar, njuter av nästan all musik och längtar ofta till havet för att bara vara”.

Karriär i korthet: Disputerad biokemist, grundare av och vd för Genovis samt dotterbolaget Geccodots under 15 år. Finalist i EU Prize for Women Innovators 2016, styrelseledamot i bland annat Lunds universitet, Sweden Bio, Respiratorius, LU Holding och Edvince.

Tre viktiga personer i mitt yrkesliv: ”Jag har träffat flera kloka människor och kollegor som stöttat mig på ett fantastiskt sätt. Om jag ska välja ut tre personer som betytt mycket för mig när det gäller kniviga frågor i karriären så är det Bo Håkansson, Peter Ragnarsson och Ebba Fåhraeus. Min man och min familj har också stöttat mig på ett ovärderligt sätt fast att jag i perioder arbetat väldigt mycket”.

Gå till toppen