Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Fredsaktivist hoppas på ny era efter toppmöte

Hon har lett fredssymposier i både Nord- och Sydkorea, talat i FN och marscherat med tiotusentals koreanska kvinnor vid den demilitariserade zonen mellan länderna. Den koreanskamerikanska fredsaktivisten Christine Ahn spår att toppmötet i Singapore kan bana väg för en helt ny relation mellan USA och Nordkorea.

Christine Ahn, grundaren av fredsorganisationen Women Cross DMZ, tillsammans med aktivisten Gloria Steinem i FN 2015 inför kvinnomarschen vid den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea.Bild: Bebeto Matthews/AP/TT
Ahn, som grundat fredsorganisationen Women Cross DMZ och som tidigare varit kritisk mot USA:s president Donald Trumps Nordkoreapolitik, säger att det var rätt av Trump att fokusera mötet på en nystart av relationen mellan de två länderna.
– I 70 år har den karaktäriserats av krig och fientligheter. Att se en sittande president skaka hand med en nordkoreansk ledare, att se de båda ländernas flaggor sida vid sida – det är stort, säger hon på telefon till TT från Washington DC.
Hon betonar att avtalet som skrevs under av Trump och Nordkoreas Kim Jong-Un innehåller punkter som är viktiga för såväl Pyongyang som för invånarna på den koreanska halvön i stort. Normaliserade relationer har länge stått högt på Nordkoreas önskelista och för koreaner världen över är det viktigt med en "riktig" fredsprocess efter 1950-talets Koreakrig. Formellt slöts 1953 enbart ett vapenstillestånd, än i dag finns inget fredsavtal.
– Det här handlar om att få slut på ett krig som stått i vägen för läkande och försoning för tusentals amerikanska och miljontals koreanska familjer, säger Ahn.
TT: Hur ser du på att ordet mänskliga rättigheter inte förekom i dokumentet?
– När du befinner dig i krig är det mycket svårt att arbeta för mänskliga rättigheter, se bara på USA:s massövervakning och Guantanamolägret som kom till efter 11 september-dåden. Både Nord- och Sydkorea har brutit mot de mänskliga rättigheterna, men inget kan förbättras utan ett fredsavtal.
I det sammanhanget spelar också avtalspunkten om återbördande av krigsfångar en stor roll. Ahn talar om splittrade familjer och berättar om en vän som sagt att det närmaste han kommit sin far sedan han var tre år var när han flög över Pyongyang.
Christine Ahn menar att krigstillståndet är det främsta skälet till att Nordkorea blivit en militärstat som utvecklar kärnvapen och hon ger Trump en eloge för att han förstod att fred och nedrustning "måste gå sida vid sida". De säkerhetsgarantier USA lovade i utbyte mot kärnvapennedrustning, bland annat inställda krigsövningar med Sydkorea, visade på en pragmatisk sida av presidenten, säger hon.
– Dokumentet de båda ledarna skrev under är tunt, men det är starten på en process som vi anser är rätt.
Ahn är en ansedd föreläsare och kommentator i USA. 2015 ledde hon en grupp om 30 kvinnliga fredsmäklare över den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea. De marscherade med tiotusentals kvinnor på båda sidor gränsen och höll fredssymposier i de båda ländernas huvudstäder.
Fakta

Nordkorea – ett slutet land

Nordkorea är världens mest slutna land, en kommunistisk diktatur styrd av Kim Jong-Un. Samhället är militariserat och de 25 miljoner invånarna strängt övervakade.

Sedan 1990-talet har ekonomin varit i kris och svält har drabbat befolkningen. 1995 och 1996 förvärrades situationen av översvämningar och 1997 drabbades landet av svår torka. Motvilligt erkände Nordkorea "tillfälliga matproblem" och tvingades acceptera livsmedelshjälp från omvärlden. En del källor uppskattar att minst en miljon människor svalt ihjäl på tre år. Enligt andra beräkningar var det snarare två miljoner – var tionde invånare i landet.

Samtidigt ligger Nordkorea i bitter konflikt med USA och Sydkorea. Efter 1950-talets Koreakrig råder formellt fortfarande bara ett vapenstillestånd, något fredsavtal har aldrig skrivits under. Nordkorea lägger enorma summor på militären och provsprängde, trots omvärldens protester, sitt första kärnvapen 2006. Enligt FN:s resolutioner får Nordkorea inte avfyra ballistiska robotar eller utföra kärnvapentester, något som inte har efterföljts.

Källa: Landguiden

Gå till toppen