Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Rouzbeh Parsi: Kärnvapen kan vara det som krävs för att få USA till förhandlingsbordet

Iranier bränner upp bild på Trump dagen efter att USA dragit sig ur Iran-avtalet.Bild: Vahid Salemi
USA:s president försöker sälja in tisdagens toppmöte med Nordkoreas diktator Kim Jong-Un som ett genombrott: Nordkorea lovar att avskaffa sina kärnvapen.
Likt alla goda illusionister vill Trump att vi ska beskåda spektaklet men inte fundera för mycket över innehållet. Mötets enda konkreta resultat är ett vagt och kortfattat dokument där ordförande Kim i allmänna ordalag lovar att verka för att Koreahalvön ska vara fri från kärnvapen någon gång i framtiden. Hur detta ska ske är än så länge skrivet i stjärnorna.
Än så länge är Kim Jong-Un den enda som vunnit på spektaklet i Singapore – han har fått träffa världens mäktigaste ledare utan att ge bindande löften. Faktum är att Nordkoreas avsiktsförklaring är förvillande lik den man producerade efter initiala förhandlingar med Clintonadministrationen 1993.
Trump suktar efter det mediala spektaklet som ska spegla och förstärka hans, och därmed USA:s, ego. Substans och hållbarhet i det som beslutas intresserar honom inte. Som byggherre kännetecknades hans karriär av att han sålde ett varumärke snarare än bedrev en fungerande fastighetsrörelse. Affärerna handlade inte om varaktiga relationer utan utgjorde endast transaktioner där samförstånd igår närhelst kunde övergå till blodig konkurrens idag. Denna “metod” applicerar Trump nu på internationella relationer med konsekvensen att förhållandet till NATO och EU, och det internationella systemet som USA varit med och byggt upp sedan slutet av andra världskriget vacklar betänkligt.
Att Trump inte är intresserad av icke-spridningen av kärnvapen framgår också av hans sabotage av ett existerande framgångsrikt avtal med just den avsikten, nämligen ”Joint comprehensive plan of action” som reglerar Irans kärnteknikprogram och som Obamaadministrationen var med och förhandlade fram 2013–2015.
Det Internationella Atomenergiorganet IAEA har i elva på varandra följande inspektionsrapporter bekräftat att Iran uppfyller sina löften. Det enda USA lovade som motprestation var att inte stå i vägen för europeisk handel med Iran. I maj i år drog Trump USA ur avtalet och lovade ekonomisk krigsföring mot Iran för att tvinga fram ett “bättre” avtal. Kravlistan från hans utrikesminister Mike Pompeo innebär i princip att Iran villkorslöst ska kapitulera.
Trump saboterar Iran-avtalet just eftersom det utgjorde en politisk seger för hans hatade föregångare Barack Obama. Men runtomkring Trump finns också de med mer ambitiösa planer: att svälta ut Iran eller provocera landet till ett krig för att en gång för alla förinta den Islamiska republik som sedan revolutionen 1979 opponerat sig mot USA.
Kontentan av Trumps sammankomst med ordförande Kim är att det enda sättet att freda sig från USA och få dess respekt är att inneha faktiska kärnvapen. Vare sig Saddam Husseins Irak (hade inga men Washington vägrade tro på det och invaderade landet) eller Gaddafis Libyen (gav upp sitt program i utbyte mot ekonomiska relationer men störtades med hjälp av NATO) är idag stabila stater med en positiv samhällsutveckling.
För den svartsynte i Teheran är slutsatsen att det är bättre att ha kärnvapen och få USA till förhandlingsbordet än att skriva under på begränsningar av ett än så länge fredligt anrikningsprogram och utsättas för ständig utpressning.
Rouzbeh Parsi är historiker vid Lunds universitet.
Gå till toppen