Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Familj

Minnesord om Ulla Sallert

Sångerskan Ulla Sallert, Lidingö, har avlidit i en ålder av 95 år. Närmast sörjande är dottern Thérèse von Lampe med familj, vänner, kollegor och beundrare.

Bild: Leif R Jansson/TT
Ulla föddes 1923 i Stockholm under en stjärna som hette Sång. Hon växte upp under enkla förhållanden. Som 15-åring sökte hon in på Kungliga Musikaliska Akademien och antogs två år senare. Sångläraren Joseph Hislop muttrade när hon avslutade studierna för ett kontrakt med Oscars, men elevkamraterna Per Grundén och Birgit Nilsson sa med beundran i rösten: ”Lyckliga Ulla som ska ut och tjäna pengar!”.
I äktenskapet 1945 med den turkiskfödde violinisten och skulptören Franz von Lampe, föddes 1949 dottern Thérèse, som blev konstvetare.
De amerikanska musikalerna från Broadway nådde Sverige på 1940-talet. Ulla sköt med gevär i Annie Get Your Gun, hon var argbiggan i Kiss Me Kate och hon kunde dansa natten lång, som den första Eliza i My Fair Lady mot Jarl Kulles Higgins, under 766 föreställningar på Oscars 1959-1960. Efter skivor och ett gästspel i Wien väntade New York. Musikalen Ben Franklin in Paris skrevs 1964 – exklusivt för Ulla Sallert – och motspelaren Robert Preston blev lika förtjust i henne, som publiken på Broadway blev.
Ullas hjärta slog för publiken samt en ung musikalgeneration och det stora intresset för astrologi och fasta resulterade i två böcker.
När Zarah Leander avslutade sin karriär 1978 på Folkan i Sommarnattens leende spelade Ulla hennes dotter, och med musikalen Me And My Girl i Malmö satte Ulla själv punkt år 2002 och förärades Guldmasken. Den allra sista tiden bodde hon på ett äldreboende på Lidingö, där jag hade glädjen att få sjunga för henne förra året.
På de stora artisternas himlavalv har nu en ny stjärna tänts. Den glimmar till och påminner oss nutida och samhällstillvända teaterbesökare här nere om en svunnen tid och epok, då en festklädd publik roade sig och gick på teater för musiken, skratten och kostymprakten. För det rena nöjets skull. Kan du se stjärnan där uppe? Den lyser lite starkare än de andra. Den heter Ulla Sallert.
Estradören Mattias Enn
Gå till toppen