Kyckling och grönt hett på midsommarbordet

Vad sägs om en bit matjessill, knäckebröd – och grillad halloumi och en kycklingklubba eller två? Klassikerna på midsommarbordet börjar få sällskap av fler rätter, och en orsak är kycklingens monumentala intåg i våra matvanor på senare år.

Grillade kycklingklubbor.Bild: Leif R Jansson / TT

– Kyckling och grönsaker är de tydligaste trenderna. Nyheter är vegetariska grillrätter och grillade kycklingklubbor, säger Richard Tellström, måltidsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Stockholms universitet.

Knäckebröd, prinskorv, färskpotatis och nubbe därtill. Vi vet hur vi vill ha midsommarbordet, trots att maten på festbuffén inte är särskild gammal. För till skillnad från själva traditionen, midsommarfirandet, med dans och fest, så har menyn på det stora hela faktiskt inte så många år på nacken.

– När det kommer till färskpotatis så är den från sent 1800-tal, gräddfilen är hämtad från 1950-talet. Prinskorv är från 1970-tal och köttbullar från 1960-tal, säger Richard Tellström, och fortsätter:

– Och grillning, då talar vi 1980-talet.

Sillen, vår kära svenska festkompanjon, står ohotad. Men särskilt gammal som festmat är den inte. Salt sill har visserligen ätits sedan medeltiden, men kryddsillen börjar dyka upp till midsommar först vid 1800-talets andra hälft. Och konservsillen får en framträdande plats på midsommarbordet från 1900-talets början, enligt Richard Tellström.

Att den sladdriga men smakrika lilla biten, som ofta dyker upp i nya smakvarianter ute i butikerna, skulle ge vika för nymodigheter och försvinna är otänkbart, säger han.

– Det kommer inte ske. Vi har den som svensk festsmak.

Midsommarens matklassiker har däremot fått sällskap av fler rätter. Grönsakerna har intagit en plats på grillen, liksom den grillvänliga medelhavsosten halloumi. Kycklingen, som intagit en central plats i svenskens matvanor, äts numera också på midsommar.

– Vi äter 22 kilo kyckling per svensk och år, det är enorma mängder, säger Richard Tellström.

Desserten är knappast en överraskning på midsommar. Jordgubbar ska det vara, i hela landet.

– Den omistliga desserten, och den är så barnvänlig. Jordgubbstårtan är sydostsvensk, i övriga landet äts jordgubbar med grädde eller mjölk.

Fakta

Midsommarmat med störst regional skillnad

Så här ser skillnaderna ut i landet när det kommer till försäljning av midsommarmat i svenska livsmedelsbutiker:

• Region norr (exempel på orter: Ljusdal, Sundsvall, Sollefteå, Östersund, Umeå, Piteå, Luleå och Kiruna):

1. Strömming

2. Tårtor och bakelser

3. Inlagd sill

• Region mellan (exempel på orter: Eskilstuna, Karlstad, Åmål, Örebro, Västerås, Sala, Falun, Ludvika, Mora och Gävle):

1. Inlagd sill

2. Räkor och kräftor, knäckebröd

3. Mjuka kakor

• Region öst (exempel på orter: Stockholm, Södertälje, Uppsala, Katrineholm och Visby):

1. Inlagd sill

2. Rom och kaviar, lagrad ost och Öl klass II

3. Senapssill

• Region väst (exempel på orter: Göteborg, Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Lidköping, Skövde och Mariestad):

1. Löksill

2. Sill och ansjovis, gräddfil, räkor och kräftor, gräddfil och lagrad ost.

3. Senapssill, grädde och ägg.

• Region sydost (exempel på orter: Motala, Linköping, Norrköping, Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona och Halmstad):

1. Matjessill

2. Gräddfil och Löksill

3. Grädde och sill och ansjovis

• Region syd (exempel på orter: Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, Trelleborg och Ystad):

1. Prinskorv

2. Matjessill och gräddfil

3. Löksill och lagrad ost

Källa: Siffror från Svensk Dagligvaruhandel (år 2017) som tagits fram på uppdrag av Hemköp.

Kyckling och grönt hett på midsommarbordet

Midsommarmat med störst regional skillnad

Följ oss

Nyhetstips

Tipsa

Kundservice

Kontakt

Prenumeration och Annons