Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: En ond cykel måste brytas. Skotten sargar hela Malmö.

Kulhål i fönstret vittnar om skjutningen.Bild: Johan Nilsson/TT
Trippelmord med automatvapen på öppen gata en tidig sommarkväll mitt i centrala Malmö. Kulor in genom fönstret på ett internetcafé. Brutaliteten är svårgreppbar. Tre döda män, bara 19, 27 och 29 år gamla, tre skottskadade i ungefär samma ålder. Besinningslöst våld, denna gång bara en bit ifrån Rörsjöparken och polishuset.
Polisens försäkran om att allmänheten inte behöver vara orolig lugnar föga och risken för vedergällning torde vara hög.
Vad som ligger bakom skjutningen är ännu oklart, men maktanspråk och hämnd för tidigare konflikter är misstankar som ligger nära till hands. Samtliga offer för måndagens dåd är sedan tidigare kända av polisen som djupt involverade i olika delar av den grova organiserade brottsligheten; spelare i det maktvakuum som har uppstått sedan många kriminella ledare har frihetsberövats. Ledarbristen ger utrymme för andra kriminella att flytta fram positionerna genom våld och trippelmordet kan möjligen ses i denna kontext.
I så fall skulle skjutningen, paradoxalt nog, kunna följa av att polisens arbete har gett gott resultat på senare år. Nu måste brottsbekämpningen fortsätta med än större intensitet. Men att den är på rätt väg ger trots allt lite hopp. En jämförelse av antalet skjutningar under våren i år och våren 2017 visar att siffran har halverats. Där har flera saker spelat in. Polisens kartläggning och spaningsverksamhet mot gängen har gett bra koll på de aktiva kriminella. Den skärpta lagstiftningen om explosiva varor, som handgranater, och straffskärpningen för vapenbrott har gjort att fler gängmedlemmar kunnat plockas från gatan och lagföras.
Mycket av det som experter anser kan göras mot gängkriminaliteten har redan gjorts eller är på väg att ske. Åtminstone när det gäller den repressiva delen.
Men det finns också en annan, väl så svår utmaning som handlar om rädsla.
I en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, från 2016 beskrivs den centrala strategi som genomsyrar all gängverksamhet: skrämselkapitalet. Detta, menar Brå, är den upplevda våldskapacitet som omgivningen tillskriver ett gäng, och som i sin tur kan ge upphov till rädsla för gänget. De som bor i gängens närmiljö är naturligtvis mest drabbade av detta, vilket inte minst visar sig genom tystnadskultur. När våldet flyttar ut på öppen gata förstärks skrämselkapitalet ytterligare.
Det finns också skrämselkapital på individnivå, inom gängen, som enligt Brå regelbundet måste förstärkas och gödas för att behålla positionen i hierarkin. Att vara föremål för mytbildning och ha ett rykte om sig som våldsam och oberäknelig kan ge ökad status för en enskild gängmedlem.
I det samtal om kamp mot tung kriminalitet som nu ofrånkomligen följer lär det efterlysas hårdare tag. Men för det som hänt är livstid redan självskrivet i straffskalan. Och graden av konsekvensanalys bör inte överdrivas i en värld där skrämselkapitalet styr tillvaron.
Så vad mer kan då göras mot det besinningslösa våldet?
Bland annat måste fler få hjälp att lämna gängen. Polisen ber nu om uppgifter från allmänheten som kan leda utredningen kring trippelmordet framåt. Det är högst troligt att många känner till både motiv och gärningsmän, men kommer någon våga berätta? Ett förslag för att komma åt tystnaden kan vara att förstärka de verksamheter som arbetar med avhopparverksamhet, med bättre system för såväl identitetsskydd som hjälp med flytt och försörjning.
Av de sex offren för måndagens skjutning är de flesta födda på nittiotalet. En av de skadade kan knytas till flera mordutredningar. Idag är det han som är offret. Det påminner om den onda cykel som måste brytas i Malmö. Hur svårt det än är. Skotten sargar hela staden.
Läs alla artiklar om: Morden vid Värnhem
Gå till toppen