Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Nu ökar risken för valpåverkan

Påverkansaktioner från främmande makt är ett av de största hoten inför valet i höst. Ju närmare valet vi kommer desto större blir risken, enligt experter. Och hotet kommer inte bara utifrån.

Valrörelsen är ett tacksamt tillfälle för påverkansoperatörer att utnyttja. "Många sakfrågor som är laddade i samhället kommer upp och det öppnar för att människor känner och tycker mycket", säger Björn Palmertz på Försvarshögskolan. Arkivbild.Bild: Janerik Henriksson/TT
Alla berörda förutsätter att det kommer att inträffa – främmande makt tänker försöka utnyttja det svenska valet i höst.
– Vi har under lång tid sett tydliga tecken på påverkansoperationer i Sverige, men ju närmare valet vi kommer desto större blir risken. Det är viktigt att inte släppa garden, säger Mikael Tofvesson, enhetschef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Bedömningen är att det kommer att ske i olika faser. Veckorna precis före valet, då man kan påverka hur folk ska rösta, och veckorna precis efter valet, då man kan påverka folks uppfattning om legitimiteten kring valet, ses som extra kritiska.
Där vi befinner oss nu är det förhållandevis lugnt med påverkansaktiviteter.
– Det är ingenting som ser specifikt valkopplat ut än, säger Björn Palmertz, senioranalytiker på Försvarshögskolan och expert på påverkansoperationer.
När som helst kan dock något inträffa som ter sig attraktivt för en påverkansoperatör att utnyttja. Valrörelsen som fenomen är ett tacksamt tillfälle, säger han.
– Många sakfrågor som är laddade i samhället kommer upp och det öppnar för att människor känner och tycker mycket. Då kan det finnas intresse från aktörer som faktiskt inte vill vårt bästa att kamouflera sig och komma in och hälla bränsle på elden eller försöka injicera tvivel om vissa saker för sina egna intressen, säger Björn Palmertz.
I Sverige är oron stor för valpåverkan via bland annat sociala medier. Att ryska nättroll opererar på forum som Flashback, Facebook och Twitter kan man vara säker på, enligt Mikael Tofvesson.
– De finns ju egentligen på alla de arenor där vår befolkning finns. Det finns ett intresse från främmande makt att påverka den interna debatten, och det finns ett intresse att påverka Sverigebilden hos andra länder, säger han.
Men hotet mot valrörelsen kommer inte bara utifrån, enligt Björn Palmertz.
– Den största utmaningen på lång sikt är en normalisering av en populistisk argumentationsteknik som inte är baserad på verkligheten eller fakta. Att det blir okej att säga vad som helst och anklaga folk för vad som helst utan att ha belägg för det, säger han.
Det hårda debattklimatet skapar polarisering, rädsla och misstro, vilket externa aktörer kan utnyttja. Till stor del handlar det om att elda på känsliga konflikter och utmåla Sverige som ett land i djup kris.
– Något vi sett under en längre tid är kopplingen till flyktingsituationen där man försöker sprida ett budskap om att den ligger till grund för social oro, kriminalitet och terrorism – och att det beror på en svag ledning. På så sätt försöker man förminska legitimiteten hos vår regering genom att spela på en oro hos medborgarna i stället för att hålla sig till sakfrågan, säger Mikael Tofvesson.
Inför valet ser MSB flera tänkbara hot. Till exempel att någon kommer med falsk information om hur röstningen ska gå till, planterar ut uppgifter som gör så att valet inte uppfattas som legitimt eller försöker skada förtroendet för blivande politiska beslutsfattare.
– Målet är kanske inte att någon försöker påverka valresultatet direkt, utan snarare göra det så svårt som möjligt – oavsett vilken regering som bildas efter valet – både att samarbeta internationellt och styra vårt land. Då blir det mindre motvikt mot de intressen som exempelvis Ryssland, men också inhemska extremistgrupper har, vilket gör att deras handlingsfrihet ökar, säger Björn Palmertz.
Fakta

Så här kan ett val påverkas

Genom att odla kontakter eller mer eller mindre öppet ge stöd till kandidater och intressegrupper som ligger i linje med den politiska inriktning som avsändarlandet förespråkar.

Underblåsa farhågor och misstankar om att valet inte har gått rätt till. Genom att sprida oro och polarisering i samhället försvagas det demokratiska systemet eftersom människor kan börja ifrågasätta rättssäkerheten i valprocessen.

Smutskasta kandidater som man inte vill ska vinna eller nå framgång i valet, eftersom de kan sätta käppar i hjulet för avsändarlandets intressen och handlingsfrihet.

Underblåsa rädslor, till exempel genom att sprida desinformation eller överdriva problem i ett samhälle, om det gynnar de kandidater och intressegrupper som man ser som användbara för den egna strategin.

Genom egna uttalanden. Ett traditionellt sätt är att använda "public diplomacy", det vill säga när exempelvis politiker eller andra nyckelpersoner gör uttalanden som på olika sätt är koordinerade.

Källa: Björn Palmertz, senioranalytiker på Försvarshögskolan

Fakta

Påverkan vid tidigare val

Ryssland har pekats ut för att ha försökt att påverka och desinformera vid valen i USA, Frankrike, Tyskland och Nederländerna.

Inför presidentvalet i USA 2016 angreps Demokraternas servrar och uppgifter läckte ut som var negativa för partiets kandidat Hillary Clinton i valkampen mot Republikanernas Donald Trump. Misstankarna om samröre mellan personer i Trumps stab och den ryska regeringen utreds av FBI och särskilda åklagaren Robert Mueller.

Inför det franska presidentvalet 2017 spred ryska medier som RT och Sputnik olika uppgifter för att ifrågasätta Emmanuel Macron, bland annat påståenden att han levde ett hemligt liv som homosexuell. I valrörelsens slutskede spreds också uppgifter om att Francois Fillon ledde mätningarna. Det antogs att Ryssland ville gynna Fillon och Marine Le Pen, kandidater som ville ha bättre kontakter och affärsförbindelser med Ryssland.

2015 tog sig hackare in i förbundsdagens mejlsystem och tusentals mejl från politiker kopierades. Säkerhetspolisen anklagade det ryska hackerkollektivet APT28 för att ligga bakom.

Inför det nederländska valet 2017 anklagades Ryssland för att ha spridit felaktiga nyheter om Ukraina och det malaysiska passagerarplanet, som sköts ned över Ukraina 2014.

Källa: SVT

Gå till toppen