Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Oppositionen ger hopp i Turkiet. Trots Erdogan.

Kampanjarbetare för Selahattin Demirtas, partiledaren för prokurdiska HDP.Bild: Lefteris Pitarakis
Valet i Turkiet idag inger en strimma av hopp. Även om den sittande presidenten Recep Tayyip Erdogan återigen förväntas att vinna presidentvalet kan förändringar i parlamentet bidra till en demokratiseringsprocess i landet.
När president Erdogans rättvise- och utvecklingsparti, AKP, kom till makten 2002 infriades vissa liberaliserings reformer i landet. Men på senare år har det sett mer dystert ut.
Efter att Erdogan valdes till president 2014 förstärktes ämbetet. Ambitionerna att konsolidera makten intensifierades ytterligare efter kuppförsöket 2016 då ett undantagstillstånd infördes. Till följd av detta har hundratusentals personer arresterats misstänkta för terrorbrott. Människorättsaktivister och personer med kopplingar till regimkritiska partier sitter godtyckligt fängslade, rapporterar demokratiorganisationen Freedom House.
En folkomröstning om ändringar i konstitutionen kommer ytterligare koncentrera makten till presidentskapet. Därför är parlaments- och presidentvalet på söndagen avgörande för Turkiets framtid.
Röstningen om de konstitutionella förändringarna präglades av en ojämn spelplan, påpekar säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE. Otillräcklig information, rapporter om våld mot oppositionella kampanjmedarbetare och regeringsvänliga medier bidrog till problematiken.
Inför parlaments- och presidentvalet ser situationen likvärdig ut.
Flera presidentkandidater har trots detta fått oväntat bra siffror i opinionsmätningarna. För att vinna presidentvalet måste en kandidat få minst 50 procent av rösterna annars blir det en ny valomgång. I dagsläget är det troligt att Erdogan utmanas i en andra omgång av Muharrem Ince, ledaren för det sekulära Republikanska folkpartiet, CHP.
Erdogans popularitet är dock fortsatt stark. Hans nationalistiska agenda har varit ett framgångsrecept för den långa tiden vid makten. Även om han inte vinner en majoritet i första presidentvalsomgången lär han vinna den andra, skriver den brittiska tidningen The Guardian.
Men i valet till parlamentet är en seger för Erdogans parti inte lika given.
Det sekulära CHP har format en osannolik allians tillsammans med nationalistiska och religiösa partier. De är nu verkliga utmanare i parlamentsvalet. Det prokurdiska HDP, vars partiledare och presidentkandidat Selahattin Demirtas kampanjar från fängelset, står utanför alliansen. HDP har ett starkt stöd bland Turkiets kurder och kan få de 10 procenten som krävs för att ta sig in i parlamentet. Samtliga presidentkandidater från oppositionen har krävt att Demirtas friges. AKP:s majoritet i parlamentet är således inte självklar.
Oppositionen har lovat att återigen skriva om konstitutionen om de vinner, men detta kan bli svårt. President Erdogan kan slå tillbaka och utlysa ett nyval i hopp om att vinna en större andel av rösterna, skriver The New York Times.
Oppositionens möjligheter att ta över makten i Turkiet är små. Men det saknas inte hopp inför framtiden.
Få hade kunnat förutspå att de oppositionella partierna kunde lägga sina oegentligheter åt sidan och börja samarbeta. Drömmen om förändring till ett demokratiskt Turkiet verkar ha bitit sig fast. Trots Erdogans popularitet har utmanarna lyckats tillskansa sig stöd bland stora delar av befolkningen.
Oavsett utgången i valet har Turkiets oppositionella partier visat att de demokratiska krafterna inte är uträknade. En strimma av hopp som förhoppningsvis kan fortsätta lysa i en tid av antidemokratiskt mörker i landet.
Gå till toppen