Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Signerat

Tobias Lindberg: Ständigt dessa projekt.

Ibrahim Baylan.Bild: VILHELM STOKSTAD/TT
Kortsiktiga projekt mot segregation har inte fungerat, konstaterar samordningsminister Ibrahim Baylan (S). Nu lovar han pengar till mer långsiktighet. Men varför ständigt dessa projekt?
Enligt ett tidigare regeringsbeslut ska det årligen satsas miljardbelopp fram till 2027 för insatser i utsatta områden i 32 av landets kommuner. Nyheten på tisdagen var hur mycket pengar var och en av dessa kommuner kan ansöka om. För Malmö handlar det till exempel om sammanlagt 970 miljoner kronor.
Vilka insatser som görs får kommunerna bestämma, men projekten måste godkännas innan pengar betalas ut.
"Man kan inte använda pengarna till att bygga en badbrygga. Det måste hänga ihop med segregation", förklarar Baylan för TT.
Likväl får kommunerna rimligtvis fria händer att omforma och avbryta de olika projekten. Så det återstår att se hur långsiktiga satsningarna blir – och om de överhuvudtaget får utlovade pengar. Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson kan inte svara på vad som händer med stödet om alliansen kommer till makten i höst. Men hon är, med all rätt, skeptisk till att satsa ännu mer på projekt.
Arbetet mot segregation är för viktigt för att hänga på lokala insatser av varierande kvalitet. Det borde inte bero på enskilda kommuners initiativ- och projektledningsförmåga eller variera med politisk majoritet. Vad som saknas är inte kommunala projekt, utan breda uppgörelser i riksdagen om satsningar på utbildning, trygghet och sysselsättning i segregerade miljöer.
Staten har ansvar för att ge alla likvärdiga grundförutsättningar oavsett var de bor. Och behoven är inte annorlunda i utsatta områden – bara sämre tillgodosedda.
Gå till toppen