Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Signerat

Henrik Nilsson: Kina hamnar inte rätt.

Foto: Andy Wong APBild: Andy Wong
Kinas möjligheter att tillskansa sig viktig infrastruktur och teknologi via handel har väckt oro inom EU. Kommissionen vill därför skärpa granskningarna av kinesiska investeringar.
Förslaget innebär att kommissionen ska kunna ge synpunkter på investeringar som rör EU-gemensamma projekt. EU-länderna ska även bli skyldiga att utbyta information kring investeringar som kan utgöra säkerhetsrisker, rapporterar DN.
Förslaget är befogat. Kina har under de senaste åren köpt upp flera hamnar i Europa. Och idag kontrollerar statsägda kinesiska bolag 10 procent av all hamnkapacitet inom EU, enligt SVT.
Expansionen är en del i Kinas plan att koppla samman länder i Asien, Stilla havet, Afrika och Europa för att göra Kina till världens mittpunkt. Satsningar på infrastruktur har varit avgörande för ambitionerna hos Xi Jinping, Kinas president och generalsekreteraren för kommunistpartiet.
Den kommunistiska diktaturens utökade närvaro är inte okomplicerad. Dolt i löften om tillväxt finns en bekymmersam politisk agenda.
Xi Jinping vill att Kinas styrelseskick ska fungera som en modell för andra länder. Enligt demokratiorganisationen Freedom House ser Xi Jinping stor potential bland utvecklingsländer att anamma kinesiska ideal.
Därför bör Kinas satsningar inte minst i Indiska oceanen och Afrika ge upphov till vaksamhet. I en uppmärksammad affär med Sri Lanka har Kina köpt upp en stor hamn i utbyte mot skuldavskrivningar. Utöver rent handelspositiva aspekter har Kina nu en militärstrategisk viktig position och har ökat sitt inflytande i Sri Lankas inrikespolitik.
En liknande situation utspelar sig i det Östafrikanska landet Djibouti. Enorma infrastrukturprojekt är alltför lockande för att den djiboutiska regimen ska protestera när Kina samtidigt bygger militärbaser för att säkra sina intressen i Afrika.
Att EU-länder är tillräckligt motståndskraftiga för att stå emot Kinas ambitioner ska inte tas för givet. Efter att ett statligt kinesiskt företag investerade nära en halv miljard euro i den grekiska hamnstaden Pireus har de politiska konsekvenserna redan visat sig. Efter affären har Grekland gått emot EU i frågor rörande kritik mot människorättssituationen i Kina. Något som har applåderats av kinesiska ledare, rapporterar The New York Times.
Tidigare förslag från EU-kommissionen om ökad insyn i kinesisk handel har lett till debatt inom EU. I Sverige finns det en oro att hårdare granskningar ska avskräcka möjliga investerare.
Att kinesiska företag investerar i EU innebär inte per automatik en säkerhetsrisk.
Frihandel skapar välstånd och öppnar dörrar för vidare samtal. I skuggan av USA:s pågående handelskrig är dessa ideal inte längre en självklarhet. Det är positivt att både Kina och EU har uttryckt en vilja att motverka protektionism.
Men det är en kommunistdiktatur som nu är en av frihandelns stora försvarare. En skärpning av granskningarna är därför på sin plats.
Gå till toppen