Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Hopp och kritik om EU:s planerade asylcenter

EU-länderna är överens om att utreda skapandet av nya asyl- och migrationscenter både i och utanför Europa. Efter nattmanglingen i Bryssel tycks de flesta vara nöjda – även om det är högst osäkert om resultatet hjälper i praktiken.

Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel under toppmötet i Bryssel.Bild: Stephanie Lecocq/AP/TT
EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk höjer ett varnande finger på sin presskonferens efter toppmötet.
– Det är alldeles för tidigt att tala om en framgång. Vi har nått enighet på toppmötet – men det är den klart enklare delen av uppgiften, jämfört med att genomföra den, säger Tusk.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel är ändå optimist.
– Vad vi kom fram till här är kanske mer än vad jag hade väntat. Ju mer vi kommer överens sinsemellan, desto närmare kommer vi en europeisk lösning, säger Merkel.
Vad slutsatserna är värda är dock osäkert. EU-ledarna ska utreda "landsättningsplattformar" utanför EU, i samarbete med Internationella migrationsorganisationen (IOM) och FN:s flyktingkommissariat (UNHCR).
– Det skulle vara en plats för en säker genomgång. Huvudmålet är att sätta i land migranter som räddats i sök- och räddningsinsatser, skilja ekonomiska migranter från genuina flyktingar, skicka tillbaka migranterna och fördela vidare flyktingarna, förklarar Tusk.
Att hitta platser som vill hysa "plattformarna" lär dock inte bli enkelt. Och sedan måste EU-länderna också komma överens om hur de asylsökande som bedöms ha asylskäl ska fördelas vidare – just den frågan som är helt låst i EU-förhandlingarna.
– Tro inte att det här UNHCR-IOM-konceptet bygger på något annat än att vi måste ha en solidarisk fördelning, säger statsminister Stefan Löfven (S).
– Det blir lite naivt tycker jag, om länder tror att vi nu får bort problemen från den europeiska kontinenten.
En annan ny idé är att sätta upp gemensamma asylcentrum även i EU-länder, för dem som ändå lyckats ta sig hit.
En rad ledare betonar dock att centrumen ska ligga i de länder dit flyktingarna först anländer – vilket gör att idén mest verkar vara en ompaketerad variant av de "hotspots" som satts upp i Grekland och Italien under senare år. Och även därifrån behövs senare någon form av fördelning av dem som ska få stanna.
I uppgörelsen betonas samtidigt att "alla åtgärder inom ramen för dessa kontrollerade centrum, inbegripet omplacering och vidarebosättning, kommer att vara på frivillig basis" – något som får de så kallade V4-länderna – Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien – att jubla.
– Kvoter har varit en fråga i fyra år och nu har alla släppt ämnet. Det var en hård kamp, V4 var enat och vi nådde vårt mål, säger tjeckiske premiärministern Andrej Babis.
Stefan Löfven är tydligt missnöjd över den utvecklingen.
– Det är uppenbart att vi har ett nytt politiskt landskap i Europa. Allt mer reaktionära krafter vinner mark. De tror på mer isolering än samarbete, de blockerar hellre än kompromissar och de tror att det finns väldigt enkla lösningar på komplexa problem, säger Löfven på sin avslutande pressträff.
Han tycker att det är ett rejält problem för EU att vissa länder inte ens vill ha en gemensam asylpolitik med delat ansvar.
– Vi har några av ledarna som egentligen inte är intresserade av att hitta en gemensam lösning. Vi har inte samma intresse, säger statsministern.
IOM och UNHCR har försiktigt välkomnat uppgörelsen i Bryssel, men betonar att själva asylprocessen måste äga rum i Europa, inte någon annanstans.
Hjälporganisationen Läkare utan gränser (MSF) är uttalat kritisk.
"Det enda som EU-länderna tycks ha enats om är att blockera folk som står på tröskeln till Europa, oavsett hur sårbara de är eller vilka fasor de har undflytt", säger Karline Kleijer från MSF i ett uttalande.
Fakta

Toppmötet om migration

I EU-ledarnas gemensamma uttalande från toppmötet i Bryssel talas om migrationsläget i tolv punkter, där stats- och regeringscheferna inledningsvis konstaterar att "detta är en utmaning inte endast för en enskild medlemsstat, utan för Europa i dess helhet".

Här är några andra av formuleringarna i uttalandet, med de officiella svenska översättningarna inom citat:

* "Alla fartyg som trafikerar Medelhavet måste respektera tillämpliga lagar och inte obstruera insatser av den libyska kustbevakningen".

* Utanför EU uppmanas EU-kommissionen och ministerrådet att "snarast undersöka konceptet med regionala landsättningsplattformar, i nära samarbete med berörda tredjeländer och med UNHCR och IOM. Sådana plattformar bör fungera med särskiljande mellan individuella situationer, med full respekt för internationell rätt och utan att skapa en pullfaktor".

* "På EU:s territorium bör de personer som har räddats, enligt internationell rätt omhändertas, på grundval av en gemensam ansträngning genom överföring till kontrollerade centrum som inrättas i medlemsstaterna, endast på frivillig basis, där snabb och säker behandling gör det möjligt, med fullt stöd av EU, att skilja mellan irreguljära migranter, som kommer att återsändas, och de personer som behöver internationellt skydd, för vilka solidaritetsprincipen ska gälla".

* Kring de föreslagna reformer av EU:s asylsystem, som länge suttit fast i oenighet, skriver ledarna att man "understryker behovet av att snabbt finna en lösning på hela paketet och uppmanar rådet att fortsätta arbetet i syfte att så snart som möjligt ingå ett avtal. En lägesrapport kommer att läggas fram vid Europeiska rådets möte i oktober".

Källa: Europeiska rådet.

Läs alla artiklar om: EU:s migrationspolitik
Gå till toppen