Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

Läsartext: Får Lundaeleverna verkligen den gymnasieutbildning de önskar?

För en väl fungerande skolmarknad krävs ett visst överskott av platser – den som inte kommer in på natur önskar sällan estet istället, skriver Sofia Gruvberger-Saal och Emma Sparr.Bild: Roald Berit
Vi ställer oss frågande till en del slutsatser som presenteras i Sydsvenskans artikel ”Alla Lundaelever får plats på gymnasier i Lund”. Enligt skollagen har kommunen ett särskilt ansvar att erbjuda sina ungdomar gymnasieutbildning av god kvalitet anpassad till deras önskemål. Med hög konkurrens till Lunds kommunala gymnasieskolor – en följd av avtalet ”fritt sök” – hänvisas många Lundaelever till andra program än de önskar, friskola eller annan kommun. Vi lyfter frågan: lever kommunen fullt ut upp till sitt ansvar när elever drivs till att söka andra program än de där de har störst begåvning och intresse? Vi anser att situationen är ohållbar redan nu, och konkurrensen förväntas öka med växande årskullar.
Läs mer: Alla Lundaelever får plats på gymnasier i Lund
Förstahandsval: Artikeln trycker på att så gott som alla elever i Lund får sitt förstahandsval tillgodosett. Förstahandsvalet kan dock inte ses som ett kvitto på elevernas önskan. Gymnasiemarknaden fungerar som andra marknader: man väljer den jacka man har råd till – eller den utbildning ens meritpoäng räcker till. Elever uppmanas till och med att göra denna bedömning i ansökningsportalen och vid preliminärsöket under våren. Detta uppmuntrar till taktikval snarare än ett val av det man helst vill. Mot denna bakgrund, när mätdata påverkas av andra faktorer än det man avser tolka (bias), är det vanskligt att använda statistik för förstahandsval som enkätsvar på elevernas önskan.
Elever på riksgenomsnittet kom förra året inte in på de stora högskoleförberedande kommunala programmen: Vi ställer oss frågande till jämförelsen med Lundagenomsnittet som görs i artikeln – ska ungdomar i Lund med riksgenomsnittlig betygsnivå ha sämre möjligheter att komma in bara för att de bor i en kommun med många högpresterande elever? Det rimliga är att jämföra med hela riket om man strävar efter likvärdig skola.
Dessutom är det viktigt att i dessa jämförelser hålla isär två ansökningsförfaranden; en preliminär (rådgivande för eleven) och en slutgiltig. Den förra baseras på höstbetygen och den senare på slutbetygen från 9:an. För de allra flesta är slutbetygen högre än höstbetygen, och överlag går även poängen upp mellan preliminärt och slutgiltigt sök. Att jämföra slutbetyg med poäng från preliminärsök är missvisande.
Platsbrist: I slutet av maj bad vi om utbildningsförvaltningens prognos för Lunds skolor. Trenden är tydlig – trots nya Hedda Andersson-skolan var kommunens egen prognos en ökande platsbrist under flera år framöver: 180 (2018), 310 (2019), 320 (2020), och 400 (2021) platser i åk 1. För en väl fungerande skolmarknad krävs dessutom ett visst överskott av platser – den som inte kommer in på natur önskar sällan estet istället. Det nystartade gymnasiet förväntas minska problemen för dem som önskar teknik och ekonomi i år. Ett ökande tryck på Lunds kommunala skolor lär förstärka de mekanismer som hänvisar eleverna till friskolor (bör vara ett aktivt val - valfrihet är att kunna välja!), eller driver dem att välja andra utbildningar än dem där begåvning och intresse är störst. Så frågan kvarstår: Även om de flesta ungdomar får en plats – lever kommunen fullt ut upp till sitt ansvar?
För tre veckor sedan ifrågasatte vi i ett brev till Lunds politiker om avtalet ”fritt sök” verkligen gagnar en hållbar utveckling för Lund och Skåne. Några har svarat och visat att de tar våra frågor på allvar. Det är bra, och vi förväntar oss att politikerna snarast vidtar åtgärder och gör om avtalet så att fler unga kan välja den utbildning där de är mest motiverade!

Sofia Gruvberger-Saal

Lund

Emma Sparr

Lund
Läs mer: Vi vill ha din åsikt – så här gör du
Läs alla artiklar om: Kritik mot fritt sök
Gå till toppen