Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

Akuten i Malmö snabbare på att ta hand om skottskadade

Fem unga män har dött till följd av sommarens skjutningar i Malmö och ytterligare sex har skadats. Sedan 2015 har antalet personer som söker vård för skottskador på Sus i Malmö fördubblats, rapporterar Sveriges Radio.
– Faktum är att vanan att hantera skottskador har ökat inom svensk hälso- och sjukvård, kanske framför allt i de större städerna på grund av fler skjutningar, säger Claes Jönsson, verksamhetschef för kirurgin på Skånes universitetssjukhus.

Polisen bevakar akuten i Malmö efter att en man skjutits i Lindängsplan en torsdagsnatt i juni, 2018.Bild: Johan Nilsson/TT
Under årets första sex månader tog Skånes universitetssjukhus, Sus, i Malmö emot 24 patienter med skottskador. Under hela förra året var det totalt 44 skottskador som behandlades på Sus i Malmö. Sedan 2015 har antalet inkomna skottskador fördubblats, rapporterar Sveriges Radio.
Oftast handlar det om unga män som blivit skjutna i överkroppen, där en del av dem bär skyddsväst.
Om man också räknar med de senaste skjutningarna som ägt rum i juli har sjukhuset tagit emot ytterligare två skottskadade patienter. Skjutningarna innebär en utmaning och en belastning för vården, men det ökade antalet personer som får skottskador gör också att personalen blir bättre på att hantera den typen av skada.
Torgny Wessman, som är överläkare på akuten i Malmö, tycker att sjukhusets olika avdelningar har blivit mer sammansvetsade.
– I teamet med intensivvårdsläkare, ortoped, akutläkare, narkos, kirurgin med fler, flyter arbetet på mycket bra. Det går väldigt snabbt. Patienterna är inte särskilt länge på akuten heller, vilket de inte ska vara. Utan de tas vidare direkt till operation, säger han till Sydsvenskan.
När en patient kommer in med en skottskada ska det inte ta längre än 20 minuter, innan personen skickas från akuten till en annan av sjukhusets avdelningar.
Förbättringen på akuten tror han har att göra med att Region Skåne satsar på akutsjukvård.
– Akutsjukvård är en ganska ny specialitet i Sverige, det har funnits sen 2015. Eftersom vi bara är på akuten, vi är alltid här, gör det att vi får även en rutin på detta, säger Torgny Wessman, överläkare.
Även inom den kirurgiska avdelningen på Sus i Malmö har kunskapen kring att hantera skottskador ökat.
– Vanan att hantera traumafall ökar ju mer man exponeras för det. Min bedömning är att verksamheten har en väldigt hög kompetensnivå vad det gäller att hantera den här typen av patienter, säger Claes Jönsson, ny verksamhetschef för kirurgin på Sus.
– Faktum är att vanan att hantera skottskador har ökat inom svensk hälso- och sjukvård, kanske framför allt i de större städerna på grund av fler skjutningar. Det är i sig sorglig och tragisk utveckling.
Att skjutningarna bland Malmös kriminella kretsar påverkar vården, har Sydsvenskan tidigare skrivit om. För ett år sedan, sommaren 2017, vittnade personal om hot och oro över säkerhetsläget när patienterna kommer in.
Läs mer: 60 skjutna på ett år – här plockas kulorna ut
Läs mer: Sjuksköterska: ”Man är rädd för att bli skjuten på jobbet”
Säkerhetsarbetet på sjukhuset är dock väl etablerat, enligt Torgny Wessman.
– Vi har ett jättebra samarbete med polisen. Vi har en larmknapp som innebär att polisen är på plats inom två minuter. Det är lätt att spärra av entrén om behovet finns. Vi har rutiner med sjukhusets säkerhetsavdelningen. 72 timmar efter varje skottskada samlar vi all inblandad personal och gör en ordentlig genomgång för hur alla mår och hur man kan jobba inför nästa skottskada.
Däremot kan det ändå vara tufft för personal att möta dessa patienter.
– För personalen handlar det mycket om att psykiskt hantera att det oftast är unga människor som kommer in. De är exempelvis i samma ålder som ens bror.
Läs mer: Kirurgen om våldstrenden: "Automatvapen istället för knivar"
När Sydsvenskan i fjol skrev om hur vården drabbades av de skjutningar som pågick, skrev man att den övriga verksamheten på både akuten och på den kirurgiska avdelningen stannade upp. Något som Claes Jönsson, verksamhetschef, säger är en del av ett prioriteringsarbete.
– Vi prioriterar hela tiden. Det är klart att en person med knivskada eller skottskada och i akut tillstånd har högsta prioritet men det är ett led av ett ständigt pågående prioriteringsarbete. Det kanske gör att en annan patient som inte är i ett lika akut tillstånd får vänta.
Läs mer: Sommaren 2018: Fem döda på sjutton dagar
Sett över hela landet behandlades 263 skottskadade patienter under 2016. Antalet fördubblats mellan åren 2014 till 2016 enligt nationella traumaregistret, Swe Trau, rapporterar Sveriges Radio.
Gå till toppen