Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kolumnen

Ingrid Runsten: ”Klimatet, klimatet, före och efter valet.”

När två presidenter med stor makt, Donald Trump och Vladimir Putin, möts i Helsingfors på måndag kommer de nog inte att prata speciellt mycket om klimatet. Detta trots att jordens medeltemperatur varit över den normala i mer än 400 månader nu.
Kanske hinner Trump spana ut över Östersjön, vyn från Helsingfors med alla små öar är vacker. Mitt i Östersjön ligger den stora ön Gotland och där hölls – som bekant – den årliga demokratifestivalen Almedalsveckan nyligen.
Där talades inte heller så mycket om klimatet. Åtminstone märktes det inte i rapporteringen eller i partiledartalen. Det var inte det som nådde fram till alla oss som följde Almedalsveckan på distans.
Själv har jag gjort båda delar, varit på plats ett antal Visbyveckor och följt det hela på avstånd. På plats är det som ett smörgåsbord, budskapen korsar varandra och det finns mycket kunskap att hämta genom att slinka in på ett seminarium. Där är sjukvården, skolan, jämställdhet, miljö- och klimat vanliga ämnen.
Men det som har dominerat i medierapporteringen och även i partiledarnas tal och politikernas utspel är det som hittills dominerat under valrörelsen. Invandring och integration, brott och straff.
Nya gängmord har bidragit. Liksom Nordiska motståndsrörelsens motbjudande framfart i Visby. För att inte bli missförstådd: Det är viktigt att bekämpa gängkriminalitet. Samt den trots allt lilla grupp nazister som finns i Sverige. Det är viktigt att polisen ingriper när brott begås. Och att skärpa de lagar och straff som behöver skärpas. Kring det finns det en ganska bred politisk enighet.
Men är det verkligen rimligt att en liten grupp våldsamma unga män så till den grad ska dominera det politiska samtalet?
Vem minns längre alla försäkringar om att #metoo skulle leda till bestående och långsiktiga förändringar? Knappt något sades om detta i partiledartalen eller i tv-sända debatter. Få verkar oroas över att överlåta jämställdheten till Feministiskt initiativ i valrörelsen. Eller över att lämna klimatet till Miljöpartiet.
Så kom Almedalsveckans sista dag och det var Miljöpartiets tur. Inför talet förmodade SVT:s politiska kommentator att det skulle handla om klimatet:
”De griper det halmstrå som finns”, konstaterade Mats Knutsson med hänsyftning på MP:s opinionssiffror.
Halmstrån liksom hö är det annars ont om denna torra och soliga sommar. Den kan vara enbart en vädervariation, men om den sätts in i ett globalt mönster av extremväder blir det mer oroande.
På söndagen hade de flesta åkt hem. Och MP:s språkrör Isabella Lövin talade just om klimatet. Om de där 400 månaderna med temperaturer över det normala, om att uppvärmningen har passerat en grad och att det är bråttom om Parisavtalet ska ha någon betydelse. Men hon pratade också om möjligheterna i en klimatomställning, inte minst för svensk företagsamhet och svensk industri.
”Det handlar om tillgången till mat, till vatten, om krig och fred”, sade Isabella Lövin.
Och skulle jag vilja tillägga: om demokrati och om demokratins utsikter globalt. Om nu inte Trump och Putin bryr sig speciellt mycket om vare sig demokrati eller klimat måste andra göra det. Så, klimatet, klimatet, före och efter valet.
Gå till toppen