Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

Högt tryck på skånska kvinnojourer

Sju av tio kvinnojourer i Sverige upplever att söktrycket är lika högt som vanligt eller högre under sommaren. Också i Skåne tar fler kvinnor kontakt för samtalsstöd.

När resten av samhället tar semester håller många av kvinnojourerna öppet som vanligt.Bild: Mats Roslund
Våldet tar inte semester, lyder budskapet vid de skånska kvinnojourerna. När resten av samhället går på semester fortsätter jourerna varje dag ta emot samtal från livrädda kvinnor. Ofta handlar det om kvinnor som blivit misshandlade fysiskt och psykiskt.
– Många tror de ska vara blåslagna för att söka hjälp, men det psykiska våldet är lika allvarligt. Det är mycket mer subtilt, säger Else-Marie Larsen som är verksamhetschef vid Helsingborgs kvinnojour.
Vanligtvis brukar somrarna vara lite lugnare än resten av året – speciellt om det är varmt och soligt – men under 2018 har antalet personer som söker samtalsstöd hos Helsingborgs kvinnojour ökat. Larsen tror att det beror på att mäns våld mot kvinnor lyfts upp mer i medierna och att Metoo-rörelsen gett kvinnorna styrka att ta kontakt.
– Många som kontaktar oss befinner sig i en vårdnadstvist som präglas av smutskastning och de är rädda att förlora sitt barn. "Tänk om de tror mer på honom än på mig?" är ett uttalande vi hör väldigt ofta. Kvinnorna känner att de är maktlösa i förhållande till sina män, säger Else-Marie Larsen.
Else-Marie Larsen tycker att det är bra att det pratas mer om mäns våld mot kvinnor. Det, och Metoo, har gett de utsatta kvinnorna styrka att ta kontakt och få hjälp.Bild: Christian Törnqvist
Sju av tio kvinnojourer inom riksorganisationen Unizon upplever att söktrycket är lika högt som vanligt eller högre under sommaren. När socialtjänsten och andra aktörer stänger eller har vikarier blir belastningen på jourerna högre. Sommarlovet kan innebära en extra utsatthet för de barn och kvinnor som lever tillsammans med våldsamma män. Då kan man inte fly undan till skola, fritids, kompisar eller jobb utan tillbringar mer tid hemma. Det är inte fler än vanligt som söker plats på skyddsboenden, men det är fler som ringer upp och vill prata.
– Många som hör av sig är unga. Det kan handla om tjejer som gått in i relationer som snabbt börjar omfatta verbala kränkningar och sexuellt tvång, säger Cecilia Nilsson, verksamhetschef vid Familjefridsjouren i Höganäs.
Hon har jobbat inom kvinnojouren i 15 år. En skillnad hon märkt av sedan hon började är att kvinnor i destruktiva relationer nu tar kontakt tidigare, i stället för att vänta i flera år.
Kvinnojourerna stöttar och skyddar våldsutsatta kvinnor. Ändå är det en verksamhet som varje år får kämpa för att få finansiering. Vid Freezonen i Ystad, som verkar i fem olika kommuner, har finansieringen varit ett problem ända sedan verksamheten startade för 26 år sedan.
– Kvinnojourer lever på hoptiggda projektpengar, så vi kan aldrig anställa varaktig personal. Vi slåss om samma pengar som kommunernas hockey- och innebandylag, säger verksamhetschefen Susanna Udvardi.
Hon är den enda fast anställda på jouren och har inte haft någon ordentlig semester under sina tre år som verksamhetschef.
– Trots att jag är på semester så fortsätter telefonen ringa och jag svarar, för man kan inte låta bli när en misshandlad kvinna behöver skydd. Våldet tar inte semester, säger hon.
I dag drivs de flesta kvinnojourer med hjälp av föreningsstöd, vilket betyder att de varje år måste ansöka om pengar för sin verksamhet från kommunerna och Socialstyrelsen. I dagsläget finns inga öronmärkta pengar. Nu utreder regeringen möjligheten att förändra finansieringen så att jourerna får pengar direkt från staten, som i Norge och Danmark, något som jourerna varmt välkomnar.
– Vi har stora problem med vår finansiering och det påverkar vårt arbete. Vi har bra service och välutbildad professionell personal och vi vill inte att det här ska förstöras av osäker finansiering, säger Fariba Shojaei, verksamhetschef vid Atim Kvinnojour i Malmö.
Där har det varit lugnt i sommar, men också vid de jourer som inte märkt av något ökat tryck kämpar man med ekonomin.
– Vi satsar mycket pengar på att utbilda volontärer och professionell personal, och sedan har vi inte råd att behålla dem. Vi vill inte att kunskapen ska försvinna från oss, säger Fariba Shojaei.
Fakta

Jourerna tar inte semester

– Tjej- och kvinnojourerna jobbar för kvinnors och barns rättigheter och mot mäns våld mot kvinnor.

– Till verksamheten hör bland annat stödsamtal, hjälp med myndighetskontakter, rättegångsstöd och vid behov skyddat boende.

– Cirka 8 av 10 kvinnojourer har öppet som vanligt under sommaren. Många ordnar också extra aktiviteter i form av sommarläger och utflykter.

– De flesta kvinnojourer drivs av ideella organisationer, med hjälp av volontärer. De får också stöd i form av kommunala och statliga medel.

Läs alla artiklar om: Kvinnojourer
Gå till toppen