Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Jenny Högström: Nya Akademien gör melodifestival av litteraturen

När Svenska Akademiens kris var ett faktum och Sara Danius lämnade posten som ständig sekreterare i april dök kontot nya_svenska_akademien upp på Instagram. Man körde lite festliga memes och kommentarer, satte ihop sin egen – fiktiva! – akademi och dissade den gamla. Men säg den lycka som varar. Som så ofta när det uppstår ett glapp i ordningen ska någon passa på och erbjuda ett alternativ. Och det kan som bekant bli lite hursomhelst. I det här fallet skedde detta i form av den kritiserade självutnämnda Nya Akademien, som i maj med Alexandra Pascalidou som sin talesperson lanserade sitt eget litteraturpris, som ska utses med en öppen och demokratisk omröstning.
Man ba okej okej, vi fattar: Melodifestivalen.
Alltså, inget fel i att folk blir upprörda över hela soppan med Svenska Akademien, inget fel i att de ringer sina kända kompisar och gnäller, men måste de göra offentlig sak av det hela? Personligen tyckte jag att det kändes tillräckligt märkligt att skriva på ett författarupprop initierat av Inti Chavez Perez, helt enkelt för att jag hade önskat att författarnas protest mot Akademien kom från ett mer neutralt och etablerat författarhåll – men ibland får man bara bita ihop och visa sin solidaritet, resonerade jag.
Men bland de av svenska bibliotekarier nominerade författarna till den Nya Akademien är det verkligen en fråga om äpplen och päron. Från Anne Carson och Amos Oz till Ulf Lundell och Sara Lövestam utan att passera gå. Samt en fet jävla övervikt på svenska författare. Johannes Anyuru, Jonas Hassen Khemiri, Jessica Schiefauer och Sara Stridsberg i all ära – men vad är detta? Ska jag alltså behöva svara på frågor om det här när jag åker utomlands? Ska jag behöva packa ner skämskudden?
Samtidigt väntar vi misstroget på att den Gamla Svenska Akademien ska vakna till sans och genomgå den genomgripande och radikala förändring som är nödvändig för dess fortlevnad.
Det kan bara ske på ett sätt: avgå alla.
Gå till toppen