Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Roman J Israel, Esq: Sextiotalets medborgarrättskamp personifierad

Men Michael Tapper undrar vart filmens lovande upptakt tar vägen.
Det är inte svårt att förstå varför Denzel Washington fick en näve prisnomineringar för sin roll i "Roman J Israel, Esq", skriver Michael Tapper.Bild: Sony

Roman J Israel, Esq

VOD/DVD. DRAMA/THRILLER. USA/Kanada/Förenade Arabemiraten, 2017. Regi, manus: Dan Gilroy. Med: Denzel Washington, Colin Farrell, Carmen Ejogo, Lynda Gravatt. Längd: 2.09.

Fascinerande roll söker likvärdig film. Det är inte svårt att förstå varför Denzel Washington fick en grabbnäve prisnomineringar, inklusive en Oscar, för sin titelroll medan filmen gick lottlös. Dan Gilroy (”Nightcrawler”) har i ”Roman J Israel, Esq” gjort om sin bror Tonys hyllade ”Michael Clayton” i nya kläder men tappar orienteringen på halva vägen.
Liksom Clayton, har Roman Israel (Washington) jobbat bakom kulisserna på en advokatbyrå, inte som skum fixare för lyxadvokater utan som lågbetald juridisk expert på medborgarrättsfrågor. När arbetsgivaren hamnar i koma, tvingas han ompröva sitt liv under den polerade karriäristadvokaten George Pierce (Colin Farrell), som tar över byrån. Den enda som manar honom att fortsätta sitt politiska arbete är unga aktivisten Maya (Carmen Ejogo).
Till saken hör att Israel är ett levande fossil från 1960/70-talen med sin afrofrisyr, gammalmodiga klädsel, urmodiga kontorsprylar (rolodex, elskrivmaskin) och mossiga ideal. Han har lagt ”Esquire” till namnet, vilket är en adlig titel mellan ”Knight” och ”Gentleman” som i USA blivit en hedersbeteckning på erfarna advokater. Det vittnar om hans grandiosa självuppfattning men också om hans aldrig sviktande integritet, något han demonstrerar i en konfrontation med polisen om en kollapsad svart uteliggare.
Och så har Israel Aspergers syndrom – storyns sökta eftergift för tidens diagnostrend som ska förklara hans sociala kantighet och fotografiska minne. För egentligen personifierar han sextiotalets medborgarrättskamp, vars tro på att samhället kan förändras har förlorats i cynism och uppgivenhet. Han är en afrikansk-amerikansk Kapten Stofil och verkningsfull kontrast till nutidens triumf för egoism, moralisk flexibilitet och borgerliga normer.
Så långt är filmen intressant.
Halvvägs byter emellertid handlingen skepnad från drama till thriller när Israel kastar ideologin och etiken överbord för att tjäna snabba cash, leva lyxliv och byta look till någon som liknar Denzel Washington på Oscarsgalan. Samt hotas av ett kriminellt gäng. Men Gilroy är inte bekväm med genreskiftet, och strax vänder Israel lika tvärt igen. Nu för att göra bot och bättring.
Finalen blir en dramatisk antiklimax. Förvirrad. Platt. Rumphuggen. Den moderna moraliteten om idealisten som förlorar sin själ i en omoralisk värld slutar i ett rungande jaså. Som åskådare undrar man var den lovande upptakten tog vägen.
Extra tråkigt är det eftersom Hollywood nuförtiden producerar så förtvivlat få psykologiskt drivna berättelser med omsorgsfullt utmejslade rollfigurer för en fullvuxen publik. Sådana hittar man bara i tablåerna på public service och ett fåtal kabelkanaler. Kanske vittnar glappet mellan första och andra halvan av filmen om att ”Roman J Israel, Esq” borde gjorts som tv-serie i stället.
Läs alla artiklar om: Filmfredag 13 juli
Gå till toppen