Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Michael Tapper: En folkkär hundraåring

Michael Tapper om hur Ingmar Bergman blev populär hos den breda publiken.

Bild: Diether Endlicher
Klichéuppfattningen om Ingmar Bergman är att han av sin samtid ansågs vara en dystergök, nästintill obegriplig, för folket på gatan. Tills han gjorde ”Scener ur ett äktenskap” (1973). Eller ”Fanny och Alexander” (1982). Men det är en myt lika felaktig och långlivad som hans egna påståenden om att kritikerna förföljde honom. I själva verket hade han, likt de flesta konstnärer, varierande framgångar hos såväl kritiker som publik. En tidig succé i båda lägren kom 1952. Han mindes den så här:

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Läs alla artiklar om: Bergman 100 år
Gå till toppen